torsdag 17 november 2011

Det devalverade människovärdet

Quisling har efter andra världskriget blivit synonymt med förrädare. Det är kanske dags att skriva in en ny synonym i svenska akademiens ordlista, nämligen Carema som kan översättas med skam. Jag tycker det är skamligt att man ska använda människors vårdbehov för att maximera vinsten. Alla kommuner borde avbryta kontrakten med detta företag och andra som bär sig åt på samma sätt så fort som möjligt.

Besparingar inom vården borde ha nått sin smärtgräns och ändå ska Skånes universitetssjukhus dra ner med 300 tjänster. Är det inte illa som det redan är? Det sker redan mängder av misstag på sjukhusen. Sjuksköterskorna går redan på knäna och det med en riktigt dålig lön. Tänka att man råkar ut för någonting och måste uppsöka akuten, kör till Lunds lasarett och möts av en skylt att det är stängt och man hänvisas till Malmö. Inget omöjligt scenario.

Ytterst handlar det här om politiska beslut och om ideologiska ställningstagande. Vad vill vi ha inom vård, skola och omsorg? Vinstdrivande företag eller ansvarsfull politik. En dag kommer vi att stå där med ett plundrat land, där skattepengar har överförts till lågskatteländer, gemensamma tillgångar som Vin & Sprit har sålts ut och industrin är borta pga handlingsförlamade politiker. Kvar är bara vårt älskade, kostsamma kungahus.

Sjukvården har under flera år tillåtits vara i utförsbacke, att vid behov bli hämtad av ambulans är idag ett lotteri, skolan tappar internationellt. Det senare belyses särskilt av att man på universiteten har varit tvungna att sänka kraven. Hur länge ska vi tillåta den här nedmonteringen av välfärden och det mänskliga samhället som inte bara bygger på storleken på plånboken. Tyvärr tror jag att det kommer att få fortsätta eftersom det är så lätt att locka med skattesänkningar, skylla på de som är längst ner i samhällshierarkin och att skrämmas med kommunism och socialism.

Sedan är tyvärr glömskan en räddande planka för dessa politiker. Glömskan och att lägga dimridåer. En dimridå är att göra kosmetiska förändringar. Det talas om förändringar för förhindra skatteplaneringen som till exempel de privata apoteken sysslar med. De hittar säkert ny hål i lagstiftningen. Girigheten kräver det. Så kan de köra på några år till och tjäna storkovan innan det bli rabalder. Som sagt, det är den politiska ideologin som är avgörande.

Intressant om en politiker som ville sova gott. Det går bra om någon annan betalar.

onsdag 16 november 2011

Sveriges rättsväsende är ibland rena Ankeborg.

Vad ska jag skriva på bloggen? Mitt beslut är att det får vara lika spretigt som mina tankar. Att bara skriva om hur min dag har varit blir lite enahanda och tråkigt. Ibland blir det som igår att jag kör ett enklare räkneexempel. Det är för att jag tycker det är kul att jämföra saker, särskilt när det gäller rymden. Dessutom för att visa att man med enkel matematik kan räkna ut en hel del och att man inte ska vara rädd för att göra grova uppskattningar.

Svenskt rättsväsende är ibland rena Ankeborg. En 12-årig flicka har blivit våldtagen och det finns starka bevis mot en man som fick livstids fängelse för ett mycket brutalt mord på 90-talet. Efter flera år i fängelse lyckas han manipulera Örebro tingsrätt att få ett tidsbestämt straff. Efter att ha blivit frisläppt dröjde det inte länge förrän han blev åtalad för narkotikabrott och att han bar kniv. Ändå får karlen gå fritt ute i samhället och utsätta en ung flicka för en brutal våldtäkt. Det är så sorgligt att det ska behöva gå till på det viset. Det är ett fruktansvärt övergrepp på den unga flickan och jag blir så arg att jag vill svära i bloggen men det låter jag bli.


Lite grand om läsning och böcker: Tidigare när jag har läst böcker så har det varit så fixerat vid vissa författare att jag har missat en stor del av litteraturen. Ett tag var det bara Emile Zola, ett tag bara Sjöwall-Wahlöö och en period bestod den mesta läsningen av Stephen King. Den senaste tiden har jag försökt att bredda min läsning med bland annat klassiker. Nobelpristagarna brukar jag ofta läsa något av. Däremot har jag svårt för att läsa hajpade böcker eller författare. "Flyga drake" var högsta modet ett tag men den har jag inte läst. Däremot har jag sett filmen och läst författarens andra bok "Tusen strålande solar" och den var mycket bra. Kvinnor som kämpar mot alla odds i ett för dem hopplöst land.

Jag fick många tankar när jag gick till bussen idag så det kändes som att det var bäst att skriva ner dem så fort som möjligt. Apropå att gå till bussen så var det en riktigt kylig morgon. Att det var väldigt fuktig luft gjorde att det ländes ännu kallare. Förhoppningsvis blir dagens väder lite trevligare med solsken för det piggar upp.




tisdag 15 november 2011

Att besöka Mars.

För att sova krävs det att jag kommer till ro. Det är inte så lätt alla gånger för det konstiga är att saker som oroar mig och som jag normalt inte tänker på om dagarna de dyker ofta upp när jag ska sova. Då försöker jag koppla om hjärnan och styra den till att tänka på hur en resa till Mars skulle kunna gå till. Mars är den enda planet i vårt solsystem som man skulle kunna landa på. Merkurius ligger för nära Solen, Venus är alldeles för hett och resten är gasplaneter. Förutom Jorden då förstås.

Det finns mycket att fundera på, t.ex hur överlever man sex månader på ett rymdskepp. Hur landningen på Mars skulle ske. Man blir tvungen att befinna sig där rätt länge, tills Jorden och Mars är i rätt läge i förhållande till varandra. Hur vistelsen där ska vara. Man behöver nytt bränsle till hemresan och måste därför få tag på vatten så man kan tillverka vätgas. Man behöver också vatten för att leva där. Vatten ska finnas där enligt tidigare obemannade expeditioner men det är under ytan så det måste förmodligen borras efter det.

Efter den första bemannade månresan 1969 trodde man att en bemannad Marsresa skulle kunna ske innan år 2000 men svårigheterna har visat sig större än vad man då trodde. Det viktigaste är att människor klarar av att leva isolerade under mycket lång tid, dessutom kunna leva på det som finns på plats. Därför har man gjort sådana experiment. Dessutom har man varit tvungen att undersöka planeten ordentligt, främst för att se om det finns vatten där.

Intressant kan det kanske vara att få en aning om hur långt det är till Mars. Från Solen till Jorden är det 150 000 000 km och det avståndet kallas för en astronomisk enhet. Från Solen till Mars är det ca 1,5 astronomiska enheter, alltså 0,5 från Jorden till Mars. Hälften av 150 är 75. Planeterna har elliptiska banor så det varierar en del så vi kan dra till med 80 som närmaste avstånd mellan Jorden och Mars. Det är lättare att dividera med 4 också eftersom jag tänkte jämföra med avståndet till månen. Det är ungefär 400 000 km till månen. 8/4=2. Vi har sju nollor i det större talet och fem i det mindre som gör att vi får två nollor kvar. Alltså är det 200 gånger längre till Mars än till månen.

För övrigt undrar jag hur långt snikenheten ska gå innan folk reagerar. Carema, privata apotek, friskolor, det dyker upp fler och fler som skor sig på skattemedel, sjuka människor och gamla för att nämna några exempel. Jag undrar också när de som har låtit detta ske under en längre tid får ta konsekvenserna för besluten som har lett till detta slöseri på pengar och värdighet. Att bygga luftslott och sänka skatter kanske fortfarande är möjligt men någon gång ska väl ändå bubblan brista och vi får dyrt betala när våra pengar har placerats i lågskatteländer. Då blir det att bygga upp den svenska välfärden igen men denna gång blir det svårare. Världen ser helt annorlunda ut idag.

måndag 14 november 2011

Reklam versus klotter

Man hinner tänka och fundera en hel del när man är ute och promenerar. Tog en kvällspromenad igår kväll och av någon outgrundlig anledning började jag fundera på klotter eller graffiti. Jag tycker inte om att man kladdar ner på byggnader och annat. Det är inte heller tillåtet och är straffbart om de som sysslar med sådant blir påkommen.

Över till reklam. Reklam finns snart överallt och vi får vara med och betala det. Det värsta är reklam som klistras upp lite överallt, busskurar bland annat. Man kan inte värja sig mot detta. Enligt min mening är det en typ av klotter, laglig sådan. Kan man bara betala för sig får man förfula miljön. Reklambladen som fästes på pakethållare är ett speciellt problem. Vem är ansvarig ifall skräpet hamnar på marken? Den som slänger det naturligtvis, men vad är det som säger att de som lägger ut detta på cyklarna har rätt att göra det.

Har fysiken kommit till vägs ände? Idag använder man världens största maskin, LHC, för att påvisa Higgsbosonen. (En användning har vi i alla fall fått av att de har byggt detta mastodontmikroskop, nämligen World Wide Webb). Som det ser ut nu så är inte chansen stor att man hittar partikeln och då får man börja tänka om. De partiklar som har gett upphov till tanken på Higgsbosonen och Higgsmediet finns trots allt, W+,W- och Z. De borde inte ha massa men har det ändå och därför kom tanken på Higgsmediet upp. Strängar, supersymmetripartiklar och multiversum kan vara andra möjligheter. Sådant kan man också fundera på.

Annars har dagen varit bra. Det känns lite tomt när det inte är några nior på skolan men jag har hunnit läst lite och gjort en del annat också. Det är många nya bokserier som jag behöver göra mig bekant med.

söndag 13 november 2011

Söndag är en dag för eftertanke.

Det har varit en solig och fin dag idag också. Gjorde ett ryck och bytte däck på bilen och städade garaget. Nu sitter vinterhjulen på och jag slipper bekymra mig om det framöver. Det är ett rätt så tungt jobb, speciellt när jag har så dålig rygg. Jag tog det lugnt och försökte att inte använda ryggen så mycket så nu känns det faktiskt bra.

Jag tycker inte om att prata i telefon. Har inte pratat med min mor sedan i augusti och bör ringa till henne men jag drar mig för att göra det. Jag är inte så pratsam annars och i telefon är det ännu värre. Jag kan gå och ladda i flera timmar innan jag ringer. Folk tror kanske att jag inte är intresserad men det är obehaget med telefonen som det beror på att jag inte ringer.

Det är rätt intressant med folks intresse av att rädda utrotningshotade djur och natur. Det är klart att vi ska rädda utrotningshotade tigrar eftersom de inte finns här. Det är klart att vi ska rädda regnskogarna eftersom de inte finns här. Jag tror att det är ett vi och dom-tänkande som ligger bakom det. Hur är det med våra vilda djur? Vargarna är det alltid bråk om. Jag kan förstå de som har vargar inpå knuten eller som har djur som blir rivna av vargar även om hundar ställer till med mer problem. Antingen får vi acceptera att vissa djursorter blir utrotade eller så får vi acceptera de problem som dessa djur skapar.

Jag växte upp i en anda av positivism och en tro på jämlikhet. De senaste åren har visat prov på det motsatta där privata bolag missköter vården av gamla, där privata apotek tjänar stora pengar på skattepengar och själva inte är beredda att betala skatt i vårt land, där privata skolor översköljs med skattepengar och sedan inte är beredd att betala för skolbibliotek och gymnastikhallar. En väldigt otrevlig utveckling som visar hur egoismen har ökat, att politiker vinner röster på att sänka skatterna.

Utslagningen ökar, hemlösheten, utförsäkringen från försäkringskassan där svårt sjuka människor tvingas arbeta, missbruket. I min värld existerar solidaritet, generositet och livsglädje. Den världen är långt borta och gör mig väldigt sorgsen. Jag ser elever som behöver stöd men inte får det eftersom det ska sparas och skatten ska sänkas. Människor som tvingas jobba gratis. Gamla som får sämre mat än de som sitter i fängelset. Vart är vi på väg?

lördag 12 november 2011

Racism sucks

Det har varit en fin dag, alltid skönt när solen skiner. Tyvärr vaknade jag inte förrän halv tio och sedan tog det rätt lång tid innan jag steg upp så dagen känns lite för kort. Jag hade planerat att springa i Skrylle och det blev som jag hade tänkt. Jag försöker springa tre gånger i veckan, dels för att jag mår bra av det och dels för att det är en revansch på förr då jag gång på gång försökte börja motionera men snabbt gav upp.

Ser just nu på "Så mycket bättre" och blir både arg och ledsen när jag hör den mobbing och de glåpord som Jason Diakité (Timbuktu) har blivit utsatt för på grund av sin hudfärg. Jag hoppas att de som ser programmet tänker till och kommer att behandla alla människor på ett bra sätt oavsett hudfärg eller något annat. Jag är rädd för att de strömningar som finns och som Sverigedemokraterna underblåser växer till men jag ska så länge jag lever kämpa emot rasism och främlingsfientlighet. Sådant leder aldrig till något positivt, bara hat och misstänksamhet.

Något jag ofta funderar på är var alla poliser är. Var ute och gick i byn i kväll och tre bilar kom körande en bra bit över 50 km/h. Jag har knappt sett några poliskontroller när jag har varit ute och promenerat eller kört bil. Har vi ingen trafikpolis längre? Jag ser över huvud taget nästan aldrig några poliser. Är inte de till för att skydda oss medborgare? Kanske de har fullt upp med att utreda alla polisanmälningar som folk gör vare sig det är nödvändigt eller inte. Visst, de griper en och annan tjuv men jag tror inte det är till så stor tröst för de som blir utsatta för brott.

fredag 11 november 2011

Överkonsumtion och fullmåne

Vi bor i ett relativt rikt land med en enorm överkonsumtion. Det slösas och det slängs. Det får mig att tänka på när jag var barn. En sak som våra föräldrar lärde oss var att inte ta mer mat än vad vi orkade äta upp. Då var det bättre att vi tog en andra omgång om vi behövde. Jag vet inte om andra barn uppfostrades så eller om barn uppfostras så idag men jag tror det var nyttigt. Jag slänger nästan aldrig mat, det känns som en skymf mot de som svälter.

Jag skriver detta eftersom jag hör att affärer slänger mat som är ätbar, att folk slänger mat bara för att datumet har gått ut och för att det slängs så mycket vid matbespisningar på skolor. Det är något som är fel när en del av världen kan kasta mat samtidigt som en annan del av världen svälter. Det här kommer naturligtvis att förändras med tiden och då är risken att matpriserna skjuter i höjden. Då är västvärldens fest slut. Kanske dags att börja vänja sig nu.

Det är fullmånetid nu. Vissa tycks ha besvär av det men jag tycker det mest är vackert. Månen är det näst synligaste objektet på himlen, solen är nummer ett förstås. Måttet på hur mycket ljusstyrka som träffar oss från solen, månen, planeterna och stjärnorna heter Skenbar Magnitud. Från början utgick det från hur stora stjärnorna såg ut och därför har vissa astronomiska objekt minustal, tex solen har skenbar magnitud -26,7, fullmånen -12,7 och Venus som starkast -4,4. Det måttet beror naturligtvis på hur långt bort de olika objekten är så därför finns det ett mått som fungerar bättre vid jämförelser, Absolut Magnitud.

Det har varit en bra och intressant dag. Först var det sjätteklassare som jag fick ordna filmvisning till i vårt fina Chillerum. Sedan var det ett par roliga nior som skulle skriva ut ett arbete i engelska. Nu ska niorna vara på prao i två veckor och det är lite tråkigt, fast det blir säkert kul för de flesta av dem. Jag hinner kanske läsa lite mer vilket känns nödvändigt för att jag ska kunna sköta mitt jobb i biblioteket så bra som möjligt. Det var allt för idag.