Matematikens nedgång i ingenjörskonstens land.

Den senaste Pisarapporten skakade om skolsverige och i synnerhet de som gärna har synpunkter på svensk skola. I kölvattnet kom diverse förklaringar till varför resultatet var så dåligt i bland annat matematik. En förklaring är att testen i Pisaundersökningen kom i samma veva som de nationella proven och det kan verka troligt att eleverna inte orkar lägga ner så mycket arbete på något som inte är betygsgrundande.

Den svenska skolan har fått lida av besparingar, privatiseringar, mer nationella prov, lärarnas ökade administrerande osv. Det är något som inte står rätt till när universitet och högskolor måste sänka sina krav eftersom de som ska studera där har så bristfällig grund.

Riktigt illa är det i matematik. Barnen kommer till högstadiet och kan inte de mest basala kunskaperna som multiplikationstabellen och uppställning vid multiplikation. Det verkar som att man nöjer sig med att barnen klarar den vanliga hushållsmatten och tar sig igenom grundskolan.

Jag tror att en lösning till de svaga mattekunskaperna är att förändra synen på matematik, en annan är att man delar upp ämnet i två delar, en enklare och en lite svårare. När jag gick i skolan hade vi det så, allmän och särskild kurs.

Matematik är svårt, tråkigt och onödigt att kunna. Det mesta är svårt innan man har lärt sig det. Bra pedagoger kan göra att det inte blir så svårt. Tråkigt är allt som inte har någon mening och just en mening med att lära sig matte är en viktig och utmanande uppgift för skolan. Det är kanske onödigt om man inte vill lära sig klara sig själv men då är det mesta onödigt. Det finns räknare på mobiler så man klarar sig ändå. Jo, men då har man inte förstått att matematik är så mycket mer än att kunna räkna.

Jag antar att man hade någon sorts idé om att nivån på matematiken skulle höjas om alla läste samma kurs på grundskolan. Nu har det inte blivit så, enligt min mening, utan det är de som har svårt för ämnet och de som behöver lite mer utmaningar som förlorar på det systemet. Därför tror jag att det hade varit bra om man hade delat upp t.ex. nian matte i två grupper.

Om man förstår vad matematiken är bra för, förutom att kunna räkna, tror jag att man hade tagit den mer på allvar och gett den en högre status. Det räcker inte med att säga att det är ett kärnämne.

När man får ett resultat i sina beräkningar är det viktigt att kunna avgöra om svaret är rimligt. Sådant tänkande blir alltmer viktigt med tanke på allt som skrivs på Internet. Är detta som jag läser verkligen rimligt.

Det logiska tänkandet tränas upp med matematik. Det tror jag att vi alla har glädje av så vi inte blir lurade.


Matematik är viktigt när det gäller de historiska skeenden och religionernas plats i samhället. T.ex hur viktig islam var för det matematiska tänkandet när Europa gick in i det medeltida mörkret. En film som knyter samman historia, religion och matematik är Agora som handlar om matematikern Hypatia av Alexandria.

Det skulle vara möjligt att mer knyta ihop dessa ämnen, att låta dem få mer plats hos varandra. Vem var Pyhagoras, vilket samhälle levde han i? Arkimedes, en av de största matematikerna i historien. Varför var stora delar av Europa så rädda för de arabiska siffrorna och det decimala talsystemet? Varför finns det så få kända kvinnliga matematiker? osv.

Ett år med LCHF

Intro

Under lite mer än ett år har jag så mycket det går ätit enligt LCHF. Det har varit långt ifrån strikt LCHF men det har ändå gett resultat. Jag äter för det mesta lunch på mitt jobb och den är ju kolhydratrik och fettsnål. Ibland händer det att jag äter någon kaka eller bakelser, man är ständigt utsatt på frestelser.

Varför LCHF?

För något år sedan hörde jag att svenskarna har blivit mer överviktiga och feta. Hur kunde det vara så? Lightprodukter och andra produkter med låg fetthalt skulle vara nyttigt. Myndigheter, läkare och dietister hade fullkomligt kört fast i fettskräcksparadigmet.

Jag hörde talas om LCHF men var länge tveksam över om det kunde vara nyttigt och efter att min sambo hade fått råd av en dietist i över ett år och ingenting hade hänt föreslog jag att vi skulle testa att äta mer fett och mindre med kolhydrater.

Matindustrin och sockerindustrin har fört oss bakom ljuset och de som har haft en annan mening har tillintetgjorts. Man får en bra insyn i hur spelet som gjorde oss feta har gått till i ett program som gick på TV för några månader sedan: Maten som gör dig fet.

Resultat

Vi har båda gått ner i vikt. Jag tyckte att jag var smal tidigare men har gått ner i vikt med nästan 10 kg. Trots att man är smal kan man ha för mycket inre fett som är skadligt. 

Jag har blivit piggare. Håller mig mätt längre. Är sällan övermätt. Äter godare mat. Jag får inte så lätt håll när jag springer. Jag äter mycket mer grönsaker än tidigare.

Något som jag också upplever positivt är att jag har blivit mer intresserad av vad jag stoppar i mig. Maten ska göras från grunden, den ska vara utan tillsatta kemikalier, ekologiskt, närproducerat och så skonsamt mot djuren som möjligt. Det är slut med halvfabrikat och det har blivit roligt att laga mat.

Diet eller livsstil?

LCHF klumpas ihop med diverse dieter för att gå ner i vikt men jag ser det som en livsstil. Det handlar inte bara om att gå ner i vikt utan ännu mer att överge gamla inställningar och förstå att vi trots allt är grottmänniskor som har hamnat i en godisbutik.

Nackdelar

Jag har försökt att baka kakor och pajer utan vanligt mjöl men det blir sällan bra. Pannkaka och fläskpannkaka smakar inte heller så bra utan att att använda vetemjöl. I skolor och på restauranger erbjuds aldrig någon LCHF-variant. 

Fanatism?

Det pratas ibland om att LCHF-anhägare är fanatister men så brukar det vara om någon känner sina ekonomiska intressen vara hotade. Jag är själv motståndare till all slags fanatism och extremism och bryr mig inte om vad andra tycker om mitt sätt att leva när det gäller maten.