Första gången jag hörde talas om honom var när jag läste om att han skulle göra sin sista konsert som Ziggy Stardust. Att vara uppvuxen i Sverige och dessutom på landet gjorde att man upptäckte viss musik sent. Hur som helst lät det spännande det jag läste om honom så när han gav ut skivan Pinups 1973 köpte jag den. Den bestod av covers på 60-talslåtar.
Året därpå gav han ut Diamond Dogs och efter det var jag helfrälst på hans musik. Jag köpte i snabb följd tidigare skivor som Ziggy Stardust, The man who sold the world, Aladdin Sane och Hunky Dory.
Han gillade hans variation, enkla trallvänliga låtar och svårare, lättillgängliga texter och svårtolkade som man kunde göra till sina egna, det rockiga och det mer teatraliska osv. Jag tyckte också om hans lek med könsroller som senare banade väg för sådana som Motley Crue, Twisted Sisters och Marilyn Manson. Hans uppenbarelse som Ziggy Stardust var befriande och visade på att könsrollerna inte var huggna i sten.
1975 gav han sig på soul på skivan Young Americans vilket jag tyckte var en trist historia men även solen har sina fläckar så året därpå kom ett betydligt bättre arbete, StationToStation.
Flykten till Berlin resulterade i tre väldigt bra skivor, främst Low som kändes mycket nydanande.
1980 kom Scary Monsters ut, den bästa skivan sedan Ziggy Stardust. Let´s Dance som kom tre år senare var en besvikelse. Det blev Bowies stora genombrott men förutom titellåten och China Girl var det inte något som passade mig.
Nu var det dags för mig och David Bowie att gå skilda vägar. Jag köpte även Tonight och Never Let Me Down. Det enda jag därefter skaffade mig var nypressad skivor av äldre material, Space Oddity och låtar med de popgrupper han hade på 60-talet. Jag gick själv in i en svår tid som varade många år och lyssnade knappt på musik.
2013 överraskade han världen med att plötsligt ge ut albumet The Next Day. Det var en mycket positiv överraskning, det bästa sedan Scary Monsters.
Slutligen, Bowie har gjort mängder med topplåtar - Space Oddity, Life on Mars, Starman, Rebel Rebel, Sounds and vision, Ashes to ashes, Heroes m.m m.m. Han vände upp och ner på könsrollerna. Han var nydanande. Han var en Starman. RIP David Bowie
Året därpå gav han ut Diamond Dogs och efter det var jag helfrälst på hans musik. Jag köpte i snabb följd tidigare skivor som Ziggy Stardust, The man who sold the world, Aladdin Sane och Hunky Dory.
Han gillade hans variation, enkla trallvänliga låtar och svårare, lättillgängliga texter och svårtolkade som man kunde göra till sina egna, det rockiga och det mer teatraliska osv. Jag tyckte också om hans lek med könsroller som senare banade väg för sådana som Motley Crue, Twisted Sisters och Marilyn Manson. Hans uppenbarelse som Ziggy Stardust var befriande och visade på att könsrollerna inte var huggna i sten.
1975 gav han sig på soul på skivan Young Americans vilket jag tyckte var en trist historia men även solen har sina fläckar så året därpå kom ett betydligt bättre arbete, StationToStation.
Flykten till Berlin resulterade i tre väldigt bra skivor, främst Low som kändes mycket nydanande.
1980 kom Scary Monsters ut, den bästa skivan sedan Ziggy Stardust. Let´s Dance som kom tre år senare var en besvikelse. Det blev Bowies stora genombrott men förutom titellåten och China Girl var det inte något som passade mig.
Nu var det dags för mig och David Bowie att gå skilda vägar. Jag köpte även Tonight och Never Let Me Down. Det enda jag därefter skaffade mig var nypressad skivor av äldre material, Space Oddity och låtar med de popgrupper han hade på 60-talet. Jag gick själv in i en svår tid som varade många år och lyssnade knappt på musik.
2013 överraskade han världen med att plötsligt ge ut albumet The Next Day. Det var en mycket positiv överraskning, det bästa sedan Scary Monsters.
Slutligen, Bowie har gjort mängder med topplåtar - Space Oddity, Life on Mars, Starman, Rebel Rebel, Sounds and vision, Ashes to ashes, Heroes m.m m.m. Han vände upp och ner på könsrollerna. Han var nydanande. Han var en Starman. RIP David Bowie
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar