Det är svårt att vara tolerant mot intoleranta människor.

Jag tittade lite på Skavlan och när han intervjuade den amerikanske författaren John Irving. Han fick frågan om han var intolerant mot någon och då sa han att han var intolerant mot intoleranta människor. Det finns fortfarande mycket intolerans i samhället och trots att möjligheterna att skaffa sig kunskap är så enormt stora idag så fordas många myter och brist på förståelse.

Irving sa angående sin senaste roman att han var förvånad att han mer än 30 år efter "Garp och hans värld" fortfarande behöver skriva om människors intolerans. Det finns fortfarande en stor brist på acceptans för att vi människor kan ha olika sexuell läggning. Ord som bög, flata och homo används som skällsord. Det är beklämmande att det är så.

Jonas Gardells underbara TV-serie "Torka inte tårar utan handskar" visar vilken kamp som de homosexuella har fått kämpa. Hans berättelse är mycket viktig för att vi ska kunna rannsaka oss själva, att vi ska kunna se på oss själva och fundera på hur vi reagerade och hur samhället reagerade när AIDS-epedemin bröt ut. Som så ofta när okunnigheten får reagera så reagerade samhället med panik och masspsykos.

Samma kväll som sista avsnittet av Gardells berättelse visades var det också ett program på TV som heter Sommarpratarna. En av deltagarna var Gina Dirawi. Hon är född i Sverige och ha palestinska rötter. Jag beundrar henne som människa och som TV-personlighet och följer henne på Twitter. Jag blev så bedrövad över att höra henne berätta om reaktionerna från folk efter elfte september och självmordsbombaren i Stockholm. Det är en skam att muslimer ska behöva uppleva en kollektiv skuld för dessa händelser eller vad nu Al-qaida hittar på.

Det finns politiska krafter som driver på den här intoleransen, bland annat Sverigedemokraterna. Åkesson kan försöka framstå som en person som inte är extrem i sina åsikter men han har partivänner som är det. Mycket av det som Kent Ekerot skriver på bland annat Twitter är mycket nationalistiska och gränsar till de nazistiska åsikterna. Ekeroth är inte ensam om att ha sådana åsikter i det partiet.

När man läser t.ex. kommentatorsfälten i Aftonbladet upptäcker man hur mycket intolerans det finns mot homosexuella, muslimer, invandrare och kvinnor. Det är den vita kränkte mannen som är mest högljudd och som passar på att vädra sina åsikter.

Många människor bestämmer sig för att omvärlden är på ett visst sätt utan att ta reda på hur det egentligen ligger till. Hur många känner till exempel till att vi här i landet har byggt upp ett välstånd genom att utnyttja barn och fattiga människor i Asien? Eller att våra gamla mobiltelefoner hamnar på soptippar i Afrika där barn riskerar hälsan för att tjäna lite pengar på de värdefulla ämnena som mobilerna innehåller?

Känslan av att vara dryg.

Jag älskar att lära mig nya saker. Ofta när jag hör något på TV eller någon annanstans vill jag veta mer om det och söker då mer information på Internet. iPaden eller datorn används flitigt när jag plötsligen hör om något som jag måste veta mer om.

Jag tycker om att läsa böcker, dels som underhållning men även för att utöka min kunskap. Varierad läsning passar mig bäst: nya romaner, klassiker, faktaböcker m.m.

Matematik, fysik och astronomi tycker jag allra mest om. Jag har läst dessa ämnen på universitet men har naturligtvis glömt mycket eftersom jag inte använder det. Jag försöker påminna mig om t.ex. analytiska funktioner genom att läsa mina gamla kursböcker. Det låter kanske tokigt men det är för att jag tycker det är kul.

Något man är intresserad av vill man ju prata med andra om och kanske inspirera. Tyvärr så är nog dessa ämnen inte så intressanta för andra människor och jag känner att jag lever i en oförstående omgivning. Ett sätt att få utlopp för det är att skriva på platser som facebook. Samtidigt som jag gör det känner jag ett motstånd till att göra det eftersom jag är rädd för att folk uppfattar mig som dryg.

Folk tror att jag är duktig på att räkna men det är jag inte. Jag kan ganska mycket matematik om man jämför med många men just att räkna är jag inte så värst bra på.

En ovanlig höstterminsstart.

I cirka 5 veckor har jag vikarierat som matte- och NO-lärare. Jag har ju vikarierat enstaka lektioner tidigare men det här var något annat. Nu handlade det om att planera lektioner och laborationer och mycket annat. Jag fick en matteplanering på fem veckor och tur var det för jag hade svårt att hinna med allt annat. Det hanns inte med mycket planering innan jag skulle ha min första lektion.

I det arbetslag som jag då tillhörde finns det en NO-lärare men han var helt ny och kände inte ens eleverna. Han hade tusen frågor till mig och de flesta av dem hade jag naturligtvis inte svar till. Jag började undervisa i fysik som är ett av de ämnen som jag behärskar bäst. Matematik var naturligtvis det lättaste även om jag ibland kände att jag pratade över huvudet på eleverna och fick backa lite.

När jag bestämde mig för att läsa på lärarhögskolan valde jag att bli gymnasielärare eftersom jag inbillade mig att gymnasieelever var mer motiverade än högstadieelever. När jag sedan var ute på praktik visade det sig att det inte riktigt stämde. Det var tre gymnasieprogram som ingick i min praktik. Barn och fritidsprogrammet, där eleverna var måttligt intresserad av matematik. Samhällsprogrammet, där många elever fick stora svårigheter när de kom in på sådant som logaritmer, exponentialfunktioner och derivator. Naturvetenskapliga programmet där de till och med ville räkna vidare när de inte behövde. Det var alltså lika spretigt som på högstadiet.

Mina fem veckors vikarierande var väldigt arbetsamt men också väldigt kul. Det handlade om att förbereda lektioner, skriva läxförhör, rätta läxförhör och diagnoser, skriva upp hur eleverna lyckades med eget arbete - läxförhör - laborationer. Dessutom hålla koll på hur aktiva de var på lektionerna. Det gällde att leta upp bra laborationer och sedan se vilket material som behövdes och var det fanns.

I övrigt fick jag leta på internet efter uppslag och filmer för att göra lektionerna lite mer intressanta. Jag letade på sli, ur.se, youtube och googlade. Jag hittade bland annat en liten film om partikelmodellen när det gäller värme som jag visade och det tycktes som att det var nyttig för efter det kunde nästan alla beskriva vad som händer med atomer och molekyler när man värmer och kyler saker.

Nu slapp jag de jobbigare delarna som utvecklingssamtal och omdömesskrivande men jag ångrar nu att jag inte fortsatte min lärarutbildning. Det berodde inte på min vilja att jag inte fortsatte utan det var andra omständigheter. Livet kan vara en berg och dalbana men jag försöker vara glad ändå. Måste säga att jag har fantastiska kolleger som det är kul att samarbeta med.

Lite funderingar över hur solsystemet kom till.

Big Bang är ett vedertaget namn för universums skapelse. Ordet myntades faktiskt av en motståndare till teorin, Fred Hoyle. Han var anhängare till något som kallades Steady State och i ett radioprogram skulle han vara sarkastisk över den nya teorin så han kallade den för The Big Bang. Samme Hoyle gav senare ett av de viktigaste bidragen till just Big Bang-teorin när det gäller hur grundämnena skapas i stjärnorna.

En av bristerna i Big Bang-teorin var just hur man skulle kunna förklara hur de grundämnen som finns idag kunde bildas. Det visade sig att det nästan bara kunde skapas väte och helium i den heta gassoppan i början. Visserligen löste förklaringen att andra ämnen som syre, kol, järn m.m. producerades i stjärnor men det gick inte att lösa problemet med att det finns 92 grundämnen i naturen.

Det slutliga svaret fick man när supernovor kom på tal och senare påvisades. Det krävdes mycket nytänkande när det gäller det, bland annat genom indiern Chandrasekhar.

Hur bildades då vårt solsystem? Man kan ju inte veta exakt men det måste ha startart med ett jättestort gas- och stoftmoln som var resterna från en supernova. Gasen och stoftet drog sig sedan ihop av gravitationen. När något drar ihop sig ökar farten på rotationen ( man kan jämföra med en skridskoåkare som snurrar med armarna utsträckta och sedan drar in armarna, han/hon snurrar fortare och fortare).

Vårt solsystem består av solen, fyra stenplaneter, fyra gasplaneter, månar, småplaneter, asteroeider och kometer (jag har kanske glömt något). Den gas och det stoft som fanns i mitten av det enorma sjoket drog ihop sig och bildade solen och därefter bildades planeterna. Om man ser vilken rotationshastighet som de olika planeter har så upptäcker man att den minskar med avståndet. Då kan man också föreställa sig varför planeterna längst ut är gasplaneter, de hann inte förtätas lika mycket som Merkurius, Venus, Jorden och Mars.

Det forskas fortfarande på detta eftersom det finns för lite kunskap. Till exempel hur förklarar man kometerna och månarna. Hur vår egen månde kom till finns det idag olika teorier om. Jag tycker i alla fall att det är kul att fundera över det och försöka visualisera händelseförloppet.

Kommersialiseringen tar över våra liv.

Idag kan man nästan inte  gå in på någon internetsida utan att översköljas av reklam. Knepen att sälja är många. Ibland kan man komma in på en tidningssida där hela uppslaget är reklam, där man får leta efter någonstans att klicka och stänga ner skräpet. Aftonbladet till exempel, där blippar det och har sig lite överallt med reklam. Det är klart att de måste ha en inkomstkälla men med tanke på att det mesta som står i den nättidningen är ren dynga så kunde de ha betydligt mindre reklam.

Bloggar som den här erbjuder att man kan ha reklam och tjäna några kronor på att lura folk att trycka på en reklamlänk. Jag har av omtanke om mina läsare (och av idealistiska skäl) låtit bli att ha något sådant. En reklamfri zon kan vara skönt att ha.

Internet har mer och mer blivit kommersialismens nya salutorg. Ett Internet som kringskärs av av regler och förbud men reklammakarna och försäljarna har full tillgång till det. Skulle något vara gratis så förbjuds det. Går det att sälja är det fullt tillåtet.

TV-reklamen. När man någon gång slår på TV4 för att se ett program som man tycker är intressant så avbryts det efter ca fem minuter och man får se usel reklam i ytterligare fem minuter. Programmet startar igen och efter en kvart är det dags för nästa reklaminslag. Så håller det på hela tiden. De som försvarar reklam i TV säger att hade de inte haft reklam så hade TV-kanalen inte kunnat existera. Sant, men med tanke på de enorma summor som TV4 kan lägga på bland annat prispengar och skyhöga löner till anställda så tycker jag att det är onödigt med så mycket reklam. En programledare som går från SVT till TV4 gör ett rejält lönelyft.

Reklam vid busshållplatser och andra allmänna platser är en styggelse. Skulle någon få för sig att göra en graffiti och blir påkommen blir det böter men reklammakarna kan köpa sig fria och förfula den allmänna miljön. Jag försvarar inte graffiti utan gör bara en jämförelse.

Det är verkligen kommersialismens och reklammakarnas tid. Är det något som stör dem är det bara att prata med politikerna så ordnar de snabbt en lag.

Människans ökade kunskap om universum.

Galileo Galilei var speciell på flera sätt. Ett var att han trotsade kyrkan en tid då kyrkans makt var väldigt stor. Ett annat var att han var den förste som utförde experiment inom naturvetenskapen. Han hade en teori som han testade och om det fungerade fastslog han att det var så. På samma sätt fungerar det idag, ca 400 år senare. Det tredje sätt som gör honom så speciell, och det jag egentligen tänker skriva om, är att han var den förste att använda teleskop för att utforska universum.

Innan Galilei fick man klara sig med bara ögonen. Människan hade tidigt upptäckt flera planeter eftersom de rörde sig medan stjärnorna såg ut att stå helt stilla. Faktum är att vi med endast ögonen bara kan se några planeter, månen, solen, den närmaste delen av Vintergatan och även skönja Andromedagalaxen.

Uppfinningen av teleskopet betydde väldigt mycket för utforskande av universum. Galileo upptäckte bland annat att Jupiter har månar, de så kallade Galileiska månarna. Med tiden ökade storleken på teleskopen och mer och mer av universum framträdde inför människors ögon. I början av 1900-talet kunde Edwin Hubble konstatera att Andromedanebulosan är en galax och plötsligt var inte Vintergatan den enda galax man kände till. Tack vare en upptäckt av Henrietta Leavitt kunde han mäta avståndet till Andromeda och då konstatera att den inte tillhörde Vintergatan, som man hittills hade trott.

På 1600-talet undersökte Isaac Newton ljusets avböjning i prisma och första steget i upptäckten av det elektromagnetiska spektret togs. Det skulle visa sig att det inte bara bestod av det synliga ljuset utan även av mikrovågor, radiovågor, infraröd strålning m.m. Det gör att vi idag har mängder av sätt att undersöka universum. På det viset kan vi hitta svarta hål, neutronstjärnor osv.

Einsteins allmänna relativitetsteori hjälper också till i forskningen av vår omgivning. Enligt den kröks rummet och därmed även ljuset runt stora massor. Därför kan man använda så kallade gravitationlinser för att se längre ut i rymden.

Man ser bättre genom teleskop om man har så lite luft som möjligt som stör. Därför har man de flesta optiska teleskop högt uppe på berg. Bäst är att ha dem utanför atmosfären och därför skickade man ut Hubbleteleskopet utanför Jordens atmosfär. Den har betytt otroligt mycket och har gett oss fantastiska bilder av galaxer, nebulosor och mycket annat.