Sverige är ett välmående land. Visst, det finns de som lever i marginalen och har det svårt men jämfört med större delen av världen har vi det bra. Hur kan det komma sig? Ja, dels har vi levt i fred i 200 år och haft en lång demokratisk utveckling. Det låter ju bra och vi kan slå oss för bröstet och tycka att vi ändå på egen hand har lyckats bra. Politiska reformer och facklig kamp har gjort att vi kan leva och bo bra.
Nu är inte det hela sanningen utan vi lever och har också levt gott på att utnyttja människor i den fattigare delen av världen. Man glömmer lätt att mycket av det vi använder hade varit mycket dyrare om vi själva, andra delar av Europa eller Nordamerika hade tillverkat och monterat ihop det. När jag tittar på baksidan av min nyinköpta iPhone står det att den är monterad Kina. Byxorna jag har på mig är tillverkade i Bangladesh. Min GPS är tillverkad i Kina. Ja, listan kan göras lång.
När jag var barn och tidigare var allt man behövde dyrt, många fick till exempel ärva syskonens kläder. Det berodde mest på att de flesta svenskar var lågavlönade. Facklig kamp höjde sedan lönerna och politiska reformer stärkte kassan ännu mer med bland annat barnbidrag och bostadsbidrag. Detta gjorde naturligtvis att varorna blev ännu dyrare.
Så småningom började billiga kläder tillverkade i Asien säljas och folk fick möjlighet att handla mer kläder. Naturligtvis var det bra att kunna handla kläder lite oftare än man kunde tidigare men baksidorna av det skulle snart visa sig. Så gott som hela tekoindustrin i Sverige fick läggas ner. Dessutom kände nästan ingen till under vilka villkor de som tillverkade kläderna levde.
Det visade sig att industrierna använde barnarbetare och kvinnor som hade usla arbetsförhållande. Vi blundade och fortsatte att berika oss på deras bekostnad. Efter det har industrin letat efter billig arbetskraft för att västvärlden skulle kunna handla billigt trots höga löner och att industriägarna ska kunna bli rikare och rikare.
Gruvindustrin, leksaksindustrin, skoindustrin m.fl. har följt i spåren av tekoindustrin. Mycket av det som vi använder dagligen skulle vi få svårt att få ihop pengar till om de som tillverkar varorna krävde och fick samma drägliga liv som vi. Det är till och med så att företagen nu börjar vända Kina ryggen eftersom kinesernas standard ökar och därmed lönekostnaden.
I en tidning stod det inför jul att tomtens verkstad ligger i Sydostasien. Så är det. Vi kan ha köpfest på andra människors slit. I dag lappar vi inte kläder eller lagar saker, det är enklare att köpa nytt. Vi handlar billigt kött från djur uppfodrade på billiga sojabönor. Att man skövlar regnskog i bland annat Brasilien, vad bryr vi oss om det. Det är ju inte här. Det som är långt borta behöver man inte bry sig om, även om det i längden berör också oss.
Det som är långt fram i den behöver man inte heller bry sig om. Antalet länder där man kan utnyttja människor som billig arbetskraft kommer att minska och en dag är köpfesten slut. Miljön och naturen har kanske ändå tagit så mycket stryk av våra krav på att hela tiden ha billigt och nytt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar