”Det finns helt enkelt bara en teknik och det är att man räknar och sedan repeterar man det tills det sitter. Det är så man lär sig att räkna”,
sa Anders Borg i Affärsvärlden.
Har man den synen på matematik blir ämnet väldigt tråkigt. Visst, matematik handlar mycket om att träna men det handlar också om att förstå. Det är då det blir roligt med siffror. Man kan lära småbarn att derivera polynom men de kan inte förstå det eftersom grunden inte finns där. Att då bara mala på med sådant som man inte har någon förståelse är inte kul.
Jag tror att fler elever skulle upptäcka tjusningen med matematik om ämnet innehöll mer problemlösning än bara råräkning för att nöta in metoder. Det är bra med metoder och algoritmer men de leder oftast inte till någon förståelse och heller inte till någon större flexibilitet i ämnet.
En inställning som jag ofta möter är att matte är svårt. Har man den inställningen så sätter man upp ett hinder innan man ens har försökt. Alla har inte sinne för ämnet men man kan alltid få en större förståelse om man har ett öppet sinnelag och gör ett försök.
Just nu är det populärt med ämnesövergripande undervisning och där får matematiken ingen plats. Egentligen är det konstigt för matten har en central plats i mänsklighetens historia. Historia, religion, genusfrågan - det finns mycket matematik att baka in där om man kan tänka annat än ren råräkning. Islams betydelse för matematiken, patriarkatets förtryckande av kvinnor, datorns uppkomst m.m.
Jag tror vi får tänka om när det gäller matematikundervisningen. Just nu är det bara räkneverkstäder och betygsfixering. Det måste bli mer flexibelt så de som har svårt med ämnet eller har halkat efter får möjlighet att i sin egen takt kan få en förståelse för matten. De som har lätt för matematik måste få möjlighet att få större utmaningar.
Ett exempel är en algebrauppgift som jag gav eleverna i åttan. De har ännu inte löst andragradsekvationer men den här uppgiften ledde till just en sådan. Jag tyckte uppgiften var intressant men att själva svaret inte var viktigt. Jag sa till eleverna att uppgiften ledde till en andragradsekvation men att de inte behövde bry sig om det för det var inte det som var det viktiga i det här läget och att de inte behövde lösa den. Skeptisism och ovanan att tänka utanför boxen gav upphov till lite protester. Det här var en liten grupp elever som behöver lite mer utmaningar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar