Sköt dig själv och skit i andra! Slogan för vår tid?

När jag gick i skolan fick vi lära oss att det fanns tre olika ekonomiska system - socialism, kapitalism och blandekonomi. Vi såg med fasa på det socialistiska systemet som bland annat innebar brist på varor och brist på frihet för alla utom partipampar och andra som hade klättrat i den politiska hierarkin. Vi såg med fasa på det kapitalistiska systemet, främst USA, med sin brist på frihet för de fattiga och usel sjukvård. Här i Sverige kunde vi stolt visa upp vår blandekonomi med bra och billig sjukvård, bra skola för alla, bra vård för alla. Vi hade ett skyddsnät för arbetslösa, långtidssjukskrivna och barn som for illa.

Systemskiftet

Alla ekonomiska system har sina baksidor och nackdelarna med blandekonomin gjorde att vissa människor tyckte att det var dags för ett systemskifte. Idag ser vi resultatet av det, neddragningar inom skola, vård och omsorg. Det räcker inte med det, klyftorna har ökat och barnfattigdomen bara ökar hela tiden. Vi har fått lycksökare som använder skattepengar för att berika sig själva och placera pengar i lågskatteländer. Vård, skola och omsorg har blivit big business och de som de inte kan tjäna pengar på får samhället ta sig an. Pengarna fiskas upp från arbetslösa, sjukskrivna och andra som inte betraktas som röststarka.

Ger skattesänkningar mer jobb?

Det har genomförts stora skattesänkningar som har gett medelklassen blomstrande tider. Skattepengar som var tänkt att generera nya jobb har till stor del gått till produkter producerade i andra länder, främst låglöneländer. Resebolag, flygbolag och länder med soliga kuster har fått en stor del av den skattesänkning som arbetslösa, gratis arbetskraft och långtidssjuka har betalat.

Utanförskapets resultat

I kölvattnet av detta kommer då utanförskapet och på det droger och kriminalitet. När vi uttrycker vår avsky över det ökade våldet så kan vi ju göra en självrannsakan och fråga oss hur vi vill ha vårt samhälle. Girigt, rått och kallt eller solidariskt och omhändertagande. Är de där hundralapparna mindre i skatt värt att våldet ökas? Att utanförskap, känslan av hopplöshet och fattigdom är en av bovarna till kriminalitet är ingen nyhet. Inte har det heller blivit bättre av att det i det heliga EU:s namn inte finns några gränskontroller och att man kan forsla nästan hur mycket alkohol som helst över gränsen. Alkohol och narkotika sätter ju normala beteenden ur spel.

Vad gör vi?

Vad blir då reaktionen på resultatet av systemskiftet? De som har möjlighet eller har råd med det gömmer sig bakom höga staket och häckar runt sina hus med alarm. Vissa bosätter sig i andra länder och håvar in vinsterna från Sverige. Andra stoppar huvudet i sanden eller skyller eländet på de som själva har drabbats av systemskiftets nedskärningar. Slutligen har vi de som tvingas leva i systemskiftets fullkomliga konsekvens, nämligen med nerslitna skolor, för små och slitna lägenheter, med hopplöshet och att vara uppassare till medeklassen. Thatcherrismen har visat sig för vad den gick för i England och ändå skulle vi prova den här med sorgliga resultat.

Om fotbollspelare och publik som bär sig illa åt.

När jag var barn och senare i tonåren tyckte jag inte om fotboll. Det fanns ingen större fotbollskultur där jag kommer ifrån utan där var det mest skidor och ishockey. Jag tyckte fotboll var segt och tråkigt. Dessutom förstod jag ofta inte reglerna och när jag väl gjorde det kändes de bara fåniga. Offside till exempel, det kunde det bli lite varstans på plan. I ishockey var det mer klart med att åkte man över motståndarnas blå linje före pucken så var det offside. Är man dessutom van vid tacklingar och lite hårdare tag på en hockeyplan så kändes fotbollen lite mesig.

Idag tycker jag fotboll är kul. Jag kan njuta av att se tekniken i sporten, till exempel att på kanten dribbla bort en motspelare och sedan passa in i mitten där en medspelare i full fart kommer och nickar i mål. Ishockey är inte så roligt längre på grund av att så många spelare, innan man lär känna dem, flyttar till Nordamerika och börjar spela i NHL. När det gäller fotbollen har jag inga favoritlag varken i Sverige eller utomlands. Fotbollen i allsvenskan intresserar mig inte alls.

Nu under Fotbolls-EM har jag sett alla matcher utom den första. Särskilt nu när TV-kanalerna går på sparlåga är det en härlig stund på kvällen att få se fotboll av världens bästa fotbollsspelare. Några saker drar tyvärr ner på glädjen under matcherna.

Det första är alla filmningarna. Det sitter en massa barn och tittar på dessa matcher och får se på hur deras idoler kastar sig ner på marken och sedan tittar upp på domaren för att se om det kan bli frispark eller straff. Sedan ska dessa barn gå på fotbollsträning och ska lära sig spela just och riktig fotboll. Det borde göras något åt det. Nu har vi kameror som filmar från alla håll och efter en match kunde man se igenom alla dessa tillfällen när fotbollsspelare blir "fällda". Visar det sig att det är en filmning skulle man kunna ge den skyldige ett disciplinstraff. Eller laget.

En annan sak är publikens saboterande av matcherna. Det kastas ut saker på plan och det skriks rasistiska glåpord. Fotbollsmatcher ska vara en familjefest och ingen huliganträff. Bland annat har den ryska publiken utmärkt sig vilket har gjort att det ryska fotbollsförbundet får böta en massa pengar. Den åtgärden tror jag inte hjälper långt. Om det går ska den skyldige plockas fram och få ett straff så det visar att om någon har tänkt sig att gå och titta på fotboll bara för att sabotera så ska det kosta på.

Irland har inget särskilt bra fotbollslag men de har en bra publik. För dem är det tydligen en fest med sång och glädje. Så ska det var när man går på fotboll.

En belöning i livet är att få uppskattning av elever och föräldrar.

Det är onsdag och snart midsommarafton. Tyvärr känns det som att jag ska bli förkyld. Det hade varit trist att behöva vara halvseg under midsommarhelgen på grund av en förkylning.

Tänkte skriva om lite mer positiva saker nu. Idag träffade jag av en slump en pappa till ett av barnen som jag hade i en liten mattegrupp några veckor på våren. Han berättade att hans dotter tyckte det var väldigt kul att få vara med där. Han lovordade det verkligen och önskade att det skulle bli en fortsättning på det nästa läsår. Jag blev rätt generad men även stolt över mig själv att jag har åstadkommit något som uppskattas av elever och föräldrar. Därför fick jag nästan inte fram ett ljud och det blev mest "ja" och "det hoppas jag med".  Ibland var jag lite rädd för att det var för svårt men fått uppskattning för det så var det kanske inte det.

Det är tack vare att en lärare för en sjätteklass kom på idén och jobbade för att det skulle bli av. Det var flera i hennes klass som var långt framme i matte och det var därför som hon tyckte att det hade varit bra om de eleverna fick någon typ av utmaning. Nu visade det sig att det var andra elever från parallellklasserna till dessa som också behövde lite extra matematik.

En sak som jag lärde de här barnen var att räkna potenser, det kommer sedan att tas upp någon gång på högstadiet. Det var en speciell anledning till att jag gjorde det. Jag skulle vikariera en gång för den här läraren och då sa hon att jag kunde ta upp något som jag kände för. Hon nämnde också att de gillade prefixer och att hon någon gång hade pratat med dem om potenser. Jag tänkte då: Prefixer, hmmm då behövs helst stora eller små tal. Ja! Jag gör som så så att jag räknar ut hur långt ett ljusår är i kilometer. Då får vi med potenser också. Dessutom kan jag visa dem att man enkelt och lätt för hand kan räkna ut ett sådant stort tal även om man måste använda tal som 365, 24 och 3600.

När jag själv gick i skolan tyckte jag inte om att räkna till exempel procent och geometri genom att räkna ut hur mycket rabatt man kan få på en vara eller hur stor omkretsen är på en fotbollsplan. Det jag tyckte om var stora tal, ekvationer, ekvationssystem och så vidare. Därför utgick jag en del från mig själv när jag hade den här lilla mattegruppen. Jag utgick också från det de lärde sig på de vanliga lektioner. Ett exempel är när de hade geometri, då gick vi igenom hur fort Jorden rör sig runt solen. Då blev det både cirkelns omkrets och tiopotenser.

Jag har känt mig privilegierad att få ha denna lilla grupp eftersom de är mycket motiverad, jag behöver inte sätta betyg, jag får gå efter mitt eget huvud och jag har fått syssla med det som jag tycker är roligast: matematik.

Paul McCartney 70 år-ett bevis på att jag själv inte är någon tonåring längre.

En dag som denna när en av de mest inflytelserika inom rockmusiken fyller 70 år går tankarna tillbaka till när jag först upptäckte The Beatles och tiden fram till att gruppen upplöstes. Det är svårt att komma ihåg när jag först hörde Beatles och om jag direkt började älska deras musik.

Det var nog så att "Mors lilla Olle" direkt övergick till "She loves you". Det känns som att det var så det gick till. När jag tänker tillbaka så undrar jag om det verkligen var så tidigt som 1963 - 1964 som jag började tycka om deras musik. Låtarna "She loves you" och "I want to hold your hands" är från den tiden och jag sjöng med så gott jag kunde trots att jag inte kunde engelska. Det blev lite som Eilert Pilarms sätt att sjunga låtar med engelsk text.

Jag hade en farbror som bodde i Stockholm och han frågade mig om jag ville hänga med honom dit för att se när The Beatles uppträdde, förmodligen 1965. Jag är övertygad om att han skojade med mig men jag var eld och lågor över att kunna få se mina idoler och blev väldigt besviken när det inte blev av.

Första Beatlesskivan jag fick var "The Beatles in Hamburg". På den var de bara ett kompband till en sångare som hette Tony Sheridan, inte någon särskilt bra skiva. Den snurrade ändå rätt mycket på skivtallriken. Den första riktiga LP-skivan med The Beatles som kom i min ägo var den vita dubbel-LP:n som kort och gott hette The Beatles (singlar och ep-skivor hade jag köpt innan). Det hade hänt mycket inom rockmusiken då, mycket tack vara Paul McCartney och grabbarna. På denna dubbel-LP fanns bland annat ett 9 minuter långt stycke med en massa konstiga ljud - Revolution nr 9.

Det kändes väldigt jobbigt när man fick höra att gruppen skulle splittras. När jag hade kommit över den första chocken började jag i alla fall lyssna på deras soloprojekt. Paul McCartneys första egna LP-skivor tyckte jag var bra men sedan ansåg jag att han inte hade så mycket att komma med. Däremot gillade jag John Lennons och George Harrisons skivor som kom ut de närmaste åren efter The Beatles splittring.

Paul har skrivit många klassiker, bland annat "Back in the USSR, Hey Jude, Get Back och Penny Lane. Man kan ju undra hur det hade varit om inte han och John Lennon hade träffats. De har betytt otroligt mycket för hur musiken utvecklades under 60-talet, en tid då rockmusiken gjorde sjumilasteg.

Eleven i centrum eller politikernas väl?

Två promille är inte mycket när det gäller pengar. Två promille av 100 000 kronor är 200 kronor. Det är två biobiljett. Vad är en årslön för en lågavlönad? Jag kommer knappt upp i 200 000 kr och två promille av det är 400 kronor. För en god sak kan jag avvara denna lilla summa, till exempel för att barnen i  Sverige ska få det bättre. Några biobesök mindre är helt okej för att fler barn ska klara skolan, för att de ska kunna gå i skolor med bra och engagerad personal och med bra skolbibliotek. För de 400 kronorna kan det kanske också bli så att vi får stopp på segregeringen, att vissa barn tvingas gå i nedslitna skolor med utsliten personal.

Moderaterna i Malmö tycker inte så. Jag antar att de inte räknar med att malmöborna men även andra får betala för konsekvenserna av de nedskärningar som berikar de redan välbeställda. Malmö har förändrats mycket de senaste åren allteftersom industrierna har lagts ner. Många har låga löner eller inga  löner alls. Därför menar moderaterna att det inte finns utrymme att höja skatten med två promille. Som sagt, två promille är inte mycket pengar.

Lund är en förhållandevis välmående kommun. Ändå är politikerna njugga när det gäller att satsa på skolan. Klasserna blir större och stödet till eleverna minskar. Det är viktigare att politikerna blir nöjda än att eleverna får de bästa förutsättningarna med små klasser, engagerade lärare och bra stödpersonal. Eleven i centrum? Tror inte det.

Det är många tillfällen som jag gör mer än vad jag behöver och har betalt för just för att jag hjälpa elever. För mig är det eleven i centrum. Kanske ställer jag upp lite för mycket ibland men ber någon om hjälp har jag svårt att neka det. Det har kanske en del med att jag själv har haft det ganska lätt  i skolan men observerat och känt för de som hade det svårt i skolan och ibland också i hemmet.

Vem bär skulden för verkningarna av vapen, narkotika, tobak och alkohol?

Ett tankeexperiment: Antag att det var fritt att köpa vapen med vissa undantag, till exempel människor som har vårdats för svåra psykiska problem. Jag köper ett vapen och dödar någon, avsiktligt eller med vådaskott. Frågan är, vem är ansvarig? Den första tanken är naturligtvis att det är jag som är ansvarig vare sig det är avsiktligt eller inte. Den personliga friheten och det personliga ansvaret. Egentligen är det så att hade inte någon tillverkat och sålt dessa dödsbringande saker så hade inget hänt, i synnerhet inte vådaskjutandet.

Narkotika orsakar också död och förtvivlan men här är alla skyldiga, främst de som har tillverkat och sålt det. Inget konstigt med det, tillverkar man och säljer dödligt gift så ska man naturligtvis straffas för det. Det kan jämföras med tobak, en beroendeframkallande och dödlig produkt. Den är laglig och de som tillverkar och säljer den blir inte på något vis straffad.

Alkohol är en laglig drog. Hmmm drog? Det ordet låter inte något vidare, det för tankarna till narkotika. Trots allt är det en drog som orsakar många människor lidande och död. Vi har ett märkligt förhållningssätt till alkohol. Det är mycket romantik omkring den samtidigt som man inte vill låtsas om dödsolyckor, misshandel, våldtäkter m.m. som följer i dess spår. Skulle man bry sig om avigsidorna så är det inte själva orsaken till problemen som får skulden. De som tillverkar och säljer det kemiska ämnet ställs inte till svars.

Hyckleri. De svenska politikerna är väldigt mån om att vi undersåtar inte ska råka illa ut. Det är lag på säkerhetsbälte i bilar och bussar, det är lag på att man ska ha hjälm på sig när man åker motorcykel, det är lag på att barn ska ha hjälm när de cyklar osv. Det är också varningstext på cigarettpaket. De höjde till och med priset på tobak tidigare. Det gjorde att smugglingen av cigaretter  ökade och för att förhindra smugglingen sänkte man priset. Naturligtvis sänkte de inte priset på snus trots att det inte på långa vägar är så skadligt som cigaretter. En kapitulation för kriminaliteten.

Mer hyckleri. I Sverige har det under många år förts en politik för att begränsa drickandet, höga skatter och stora begränsningar vid införsel av alkohol från andra länder. Medlemskap i EU gjorde att vi var tvungna att kraftigt öka mängden alkohol som man får föra in i landet. Billigt öl i Danmark och Tyskland har gjort att skatten på öl har minskats. En märklig alkoholpolitik anser jag. Ansvarsfull brukar politikerna säga men det vill jag inte hålla med om.

Många har problem med mångfald.

Jag förstår inte varför det ska vara så svårt att acceptera mångfald. Nu har en rysk domstol slagit fast att det var rätt av Moskvas ledare att förbjuda Pride och liknande i 100 år. Ryssland tycks uppföra sig likadant vare sig det är tsarer, kommunister eller så kallade demokratiskt valda ledare som regerar landet. Militära parader tycks däremot vara tillåtna, sådant som har med krig och dödande att göra är helt okej. Det måste vara ett brott mot de mänskliga rättigheterna och man kan undra vad Sverige och andra demokratiska ledare säger om detta och hur de reagerar på dumheterna. Det är tveksamt om det blir någon reaktion från dessa på detta övergrepp på demokratin. Det är ett stort och viktigt land precis som Kina och Saudiarabien.

Tänk om inte mångfalden fanns, om vi alla var så gott som lika. Det var det som var nazisternas mål, idealmänniskan. Rasisterna och alla de som delar deras tankar, dvs Sverigedemokraterna, Nationaldemokraterna och även de från andra partier som delar deras invandrarfientlighet brukar också vara emot andra som inte passar in i normen, till exempel de som brukar delta i Pridefestivalen.

Demokrati ska gälla för alla annars är det ingen demokrati. De nordiska länderna och Storbritannien vill att de länder som ska vara med i Eurovision Song Contest ska ha tydliga demokratiska värderingar. Det är väl också något att tänka på när det gäller sportevenemang och medlemskap i EU. I flera av de gamla öststaterna tillåts mobbar trakassera Pridedeltagare utan att polisen griper in. Ryssland har nu visat sig inte vara en demokrati.

Det kan nämnas att det finns människor även i Sverige som inte kan acceptera mångfalden och att var och en får vara sig själv. Det sker fortfarande hatbrott mot människor som inte heterosexuella. Många gånger är det religiösa orsaker till det med hjälp av texter som är skrivna för flera tusen år sedan. Det sker även på grund av politiska skäl och av ren inskränkthet. Det kan kanske också bero på rädsla men jag tycker att vi är så pass upplysta idag att vi inte ska bete oss som medeltidsmänniskor.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5143989

Aftonbladet - Sverigedemokraternas språkrör?

När jag läste Aftonbladet på måndag morgon stod det att Sverigedemokraterna var tredje största partiet i en undersökning United Minds beställd av Aftonbladet. Efter att ha varit chockad och bedrövad halva dagen så hörde jag om en annan partiundersökning som SCB hade gjort. Lättad kunde jag se att det inte var riktigt så illa som den tidigare undersökningen påstod. Här var SD sjätte största partiet med en röstandel på drygt 5%. Det är ändå mycket för ett parti med så lite politik och så mycket struntprat.

Samma tidning låter en sverigedemokrat chatta med läsarna. I demokratins namn ska naturligtvis de också få komma till tals men det känns ändå som att Aftonbladet ger det partiet en massa reklam och en skjuts framåt. Inte blir det bättre av artikeln i samband med undersökningen där partiet beskrivs som invandringskritiskt. Invandringskritiskt är en underdrift eftersom partiet har en tydlig främlingsfientlig agenda. Följer man deras politiska uttalande så är allt som har med människor som inte är "etniska svenskar" förkastligt och fel. Till och med att ta till sig av influenser från andra länder är fel enligt dem. De målar upp muslimer som farliga och att de vill ta över Sverige. Märkligt med tanke på den framfart som kristendomen har haft och alla de offer som den religionen har skördat.

Flera sverigedemokratiska politiker har skrivit saker så man tar sig för pannan och undrar om de är från slaveriets århundraden. Eva Rosqvist är en av dem som har tydliga rasistika åsikter. En annan är Kent Ekeroth vilkens åsikter och uttalande gör en mörkrädd. Man undrar ju om det är dessa människor som Aftonbladet vill pusha och göra rumsrena. Vi tycks gå åt samma håll som Danmark med en statsminister som pratar om etniska svenskar, SVT gör en dyster TV-serie om den mångkulturella staden Malmö och när tidningar tycks tro att så fort en kvinna med utländsk härkomst blir mördad eller begår självmord så är det ett hedersbrott.

Jag tycker det är befriande att det i den rasistiska internetfloden finns de som försöker avslöja SD och visa vilken deras politik egentligen är. En av dem är facebookgruppen "Inte rasist, men..."

http://interasistmen.se/

Mästarnas mästare.

Mästarnas Mästare är ett lyckokast av SVT. Det innehåller skratt, tårar, spänning och mycket mer. De andra TV-bolagen kommer inte i närheten av SVT:s klass. TV-fyra har sina dans- och idolprogram som börjar bli riktigt uttjatat nu och någon ny form av underhållning tycks de inte komma på. Deras idé tycks vara att muta svenska folket i diverse tävlingar så att man inte ska bry sig om att kvalitén på deras program inte håller måttet. Resten av de svenska TV-kanalerna har ännu mindre att erbjuda.

Mästarnas Mästare är bra men det måste vara något fel när den som har lyckats bäst i serien inte går till final. Det räckte med en miss i bergsklättringen så var Pernilla Wiberg så gott som utslagen. Det blir alldeles för cupartat och den belåtenheten med programmet som man har övergår till missnöje. Nu är det inte världens viktigaste tävlingar och jag tror att en sådan som Pernilla Wiberg inte bryr sig så mycket. Hon har vunnit så mycket viktigare saker.

En annan sak man får fundera lite över är nattduellen. Den stilen som Jörgen Jönsson hade var direkt farlig och dessutom ryckte han glasstavarna ur handen på Anders Järryd. Jönsson var bra i övrigt och man ska inte ta hedern från honom men Pillan var den bäste och fick på grund av reglerna aldrig möjlighet att visa det i en final. Jönsson visade att han var starkast och viljestarkast istället för att vara snabbast. Det hade varit så enkelt att låta det gå om ifall båda tar tag i staven men en sådan här situation hade de nog inte räknat med.

Skolavslutningen närmar sig.

Nu är det snart dags för skolavslutningar. Betyg ska delas ut, sommarlovet börjar och en frihet ifrån läxor och prov väntar. En del ska sommarjobba och andra ska gå på sommarskola. Jag kommer inte ihåg så mycket från mina egna skolavslutningar men jag vet att det låg en hel del förväntningar i luften. Det handlade om sovmorgnar, bad, leka, bada med mera. Vi var uppklädda och det luktade sommar. Betygen delades ut och en del trycktes ner i skoskaften. Betyg redan från första klass så man tidigt visste sin plats.

Jag kommer inte ihåg om vi hade skolavslutning i kyrkan men jag tror inte det. Svenska flaggan var i alla fall hissad och vi sjöng "Den blomstertid nu kommer". De som hade lärt sig spela något instrument fick visa upp sig vad de hade lärt sig. Jag var med på det ett tag men tyckte inte om att spela för skolkamrater och föräldrar så jag slutade med det. När man var tillräckligt gammal fick man sommarjobba hos byns stora företag, Stora Kopparberg, det som heter Stora nu.

Vid den här tiden på året brukar det bli en del tjafs om huruvida man ska ha skolavslutningar i kyrkan. Jag läste i Skånska Dagbladet om det idag vilket fick mig att skriva om det i bloggen. Det finns de som också sprider sådana stolligheter som att man inte får spela nationalsången och hissa flaggan vid sådana här tillfällen. Det är naturligtvis struntprat och sprids av de som vill få oss som är emot rasism och främlingsfientlighet att framstå som motståndare till det svenska.

När det gäller skolavslutningar i kyrkan så anser jag att det inte hör hemma där på grund av religionsfriheten.  Jag är agnostiker och tycker inte skolan ska ha något med vare sig kyrkan, moskéer, synagogor eller några andra religiösa platser att göra. När det gäller svenska flaggan så är det en symbol som gäller för mitt land, jag är stolt över den även om jag inte är stolt över allt som har med Sverige att göra. Den brukar vad jag vet alltid hissas vid skolavslutningar.

Svenska nationalsången då? Man brukar sjunga "Den blomstertid nu kommer" vid skolavslutningar men den svenska nationalsången tror jag inte sjungs då. Nationalsången är ett kapitel för sig självt. Det är en gammal folkmelodi som inte är officiellt utnämnd till Sveriges nationalsång. Det handlar dessutom om Norden och inte Sverige så jag tycker gott någon kunde skriva en ny med en text som hyllar vårt land.

Experter vs virrpannor.

Jag är en virrpanna eller skeptiker eller fritänkare eller...ja, vad man nu kan kalla en person som inte sväljer allt som experter och myndigheter säger. Både experter och myndigheter är trögtänkta och har svårt att ta till sig nya infallsvinklar. Skulle man ha en annan uppfattning än de om sådant som hör till deras maktsfär så blir man hånad och kallas för både det ena och det andra.

Före Keplers och Galileis dagar var kyrkan experter. Enligt kyrkan var Jorden i centrum av vårt solsystem. Nåde den som påstod något annat. Då kunde man råka riktigt illa ut. I början av 60-talet såldes ett sömnmedel som skulle vara så bra, Neurosedyn. Det visade sig att det orsakade grava missbildningar. Det dröjde ett bra tag innan det stoppades eftersom Medicinalstyrelsen inte ansåg att det fanns några bevis på att Neurosedyn var orsaken till missbildningarna. Här har vi de allvetande experterna som såg till att ett preparat som orsakar missbildningar fick säljas.

Det senaste som experterna har lyckats åstadkomma är att orsaka många barns Narkolepsi. När svininfluensan var på tapeten så blåstes riskerna upp av massmedia och läkemedelsverket. Ingen brydde sig om rapporterna från länder som hade en liknande social uppbyggnad som Sverige utan man stirrade sig blint på de delar av världen där pandemin orsakade många människors död, trots att det var länder som skilde sig markant ifrån vårt land.

När riskerna påtalades av flera blev de hånade och beskylldes för att vara förvirrare. Själv var jag skeptisk till vaccinet och vaccinerade mig aldrig. Vid den här tiden blev det ett outtalat tvång att vaccinera sig så man vågade ju aldrig nämna sin egen inställning till det. Läkemedelsverket och deras experter fortsätter vägra inse att de hade fel.

Livsmedelsverket har också experter och efter deras diktat fortsätter dietister och andra att håna LCHF-anhängare. Eftersom befolkningen i Sverige blir mer och mer överviktig så måste det antingen vara fel på deras råd eller så bryr sig folk inte om vad de säger och då är dietisterna och Livsmedelsverket onödigt. I många år har det varnats för att äta ägg men nyare forskning har visat sig att det är kroppen själv som skapar det dåliga kolesterolet och att inte äggen är boven längre. Det tar lång tid att vända en skuta som myndigheter och experter så tills vidare bör vi lyssna till dem med en dos skeptisism.

David Bowies tio gyllene år.

1973 läste jag om en engelsk rockartist som skulle sluta turnera som hette David Bowie. Det var egentligen hans fantasifigur som gjorde sin sista konsert. Flera kända personer var med vid konserten, bland annat Mick Jagger, och det gjorde att jag blev nyfiken på vem den där Bowie var. Nu i veckan var det ett program på TV om Ziggy Stardust och vad Bowie har betytt för rockmusiken.

Senare under 1973 släpptes skivan Pinups där han gjorde covers på sextiotalslåtar, mycket bra versioner dessutom. Året efter kom Diamond Dogs och efter att ha köpt dessa två skivor köpte jag också de som gjorde tidigar, Alladin Sane, The man who sold the world och Hunky Dory. De skivorna och Ziggy Stardust tycker jag är de bästa han har gjort. Scary Monsters som gavs ut 1980 tillhör också de bästa. Efter 1980 kom han ut med Let´s Dance och Tonight men nu tyckte jag att skivorna började bli för ointressanta.  Berlinskivorna Low, Heroes och Lodger var också bland de bättre.

Jag köpte en gång en bok om Bowie på ett antikvariat och det var intressant att se hur han genom hårt arbete och slumpen slog igenom. Han började redan 1963 och hade olika popgrupper, The King Bees till exempel. Han hade gjort en låt som heter Space Oddity och samma år som den släpptes genomfördes den första månlandningen. Det gjorde att han fick en rejäl skjuts i karriären.

Bowie har gjort en massa bra låtar, t.ex. Rebel Rebel, Diamond Dogs, Sound and Vision, Heroes m.m. m.m. En kul grej är att rockabillygruppen Polecats har gjort en version av hans låt "John I´m only dancing". En annan kul grej är att han gjorde ett samarbete med en av rockhistorien största, John Lennon. Han gjorde en låt som heter Golden Years och man kan säga att han hade sina 10 gyllene år mellan 1970 och 1980.