Paul McCartney 70 år-ett bevis på att jag själv inte är någon tonåring längre.

En dag som denna när en av de mest inflytelserika inom rockmusiken fyller 70 år går tankarna tillbaka till när jag först upptäckte The Beatles och tiden fram till att gruppen upplöstes. Det är svårt att komma ihåg när jag först hörde Beatles och om jag direkt började älska deras musik.

Det var nog så att "Mors lilla Olle" direkt övergick till "She loves you". Det känns som att det var så det gick till. När jag tänker tillbaka så undrar jag om det verkligen var så tidigt som 1963 - 1964 som jag började tycka om deras musik. Låtarna "She loves you" och "I want to hold your hands" är från den tiden och jag sjöng med så gott jag kunde trots att jag inte kunde engelska. Det blev lite som Eilert Pilarms sätt att sjunga låtar med engelsk text.

Jag hade en farbror som bodde i Stockholm och han frågade mig om jag ville hänga med honom dit för att se när The Beatles uppträdde, förmodligen 1965. Jag är övertygad om att han skojade med mig men jag var eld och lågor över att kunna få se mina idoler och blev väldigt besviken när det inte blev av.

Första Beatlesskivan jag fick var "The Beatles in Hamburg". På den var de bara ett kompband till en sångare som hette Tony Sheridan, inte någon särskilt bra skiva. Den snurrade ändå rätt mycket på skivtallriken. Den första riktiga LP-skivan med The Beatles som kom i min ägo var den vita dubbel-LP:n som kort och gott hette The Beatles (singlar och ep-skivor hade jag köpt innan). Det hade hänt mycket inom rockmusiken då, mycket tack vara Paul McCartney och grabbarna. På denna dubbel-LP fanns bland annat ett 9 minuter långt stycke med en massa konstiga ljud - Revolution nr 9.

Det kändes väldigt jobbigt när man fick höra att gruppen skulle splittras. När jag hade kommit över den första chocken började jag i alla fall lyssna på deras soloprojekt. Paul McCartneys första egna LP-skivor tyckte jag var bra men sedan ansåg jag att han inte hade så mycket att komma med. Däremot gillade jag John Lennons och George Harrisons skivor som kom ut de närmaste åren efter The Beatles splittring.

Paul har skrivit många klassiker, bland annat "Back in the USSR, Hey Jude, Get Back och Penny Lane. Man kan ju undra hur det hade varit om inte han och John Lennon hade träffats. De har betytt otroligt mycket för hur musiken utvecklades under 60-talet, en tid då rockmusiken gjorde sjumilasteg.