Världens tillstånd och då speciellt Sveriges ger upphov till många funderingar. Två händelser som kan tyckas skilja sig en hel del åt men kanske ändå har sammankopplingar är dels ungdomar i Kävlinge som röjde runt och vandaliserade under novemberlovet, dels Caremas vinsthunger som drabbar demensboende.
Ett gäng ungdomar som drar runt i Kävlinge under novemberlovet, skrämmer folk, vandaliserar och lurar polisen. Man kan ju undra om de har några föräldrar. Om de har det, var är de då? Hemma och tittar på TV, jobbar för att ha råd med en solresa till telningarna eller vad? Det är lätt att skaffa barn för de flesta men svårt att uppfostra.
Jag tror att jakten på pengar och lycka har blivit för stor. Vi behöver umgås mer med varandra, över generationsgränserna. De gamla kan ha mycket att ge yngre generationer. Barnen och ungdomarna behöver uppmärksamhet. Vad är en Thailandresa eller en ny Iphone värd om man annars mår illa? Peps Persson har gjort en bra låt om det här.
Förr var gamla människor en tillgång i samhället och är det fortfarande i många länder. Idag skyfflas de undan i äldreboende och i vissa fall blir till vinstmöjligheter åt skrupelfria profitörer som tycker att bonusar är viktigare än vård. Vård, skola och omsorg stavas idag pengar. De områden som för många år sedan skulle vara en demokratisk tillgång för alla.
För övrigt läste jag idag att det var dags för folk i Sundsvall att ta på mig i mössan. Här i Skåne använder man mössa året om och vinterjacka inomhus när det är plus tio grader utomhus.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar