Att besöka Mars.

För att sova krävs det att jag kommer till ro. Det är inte så lätt alla gånger för det konstiga är att saker som oroar mig och som jag normalt inte tänker på om dagarna de dyker ofta upp när jag ska sova. Då försöker jag koppla om hjärnan och styra den till att tänka på hur en resa till Mars skulle kunna gå till. Mars är den enda planet i vårt solsystem som man skulle kunna landa på. Merkurius ligger för nära Solen, Venus är alldeles för hett och resten är gasplaneter. Förutom Jorden då förstås.

Det finns mycket att fundera på, t.ex hur överlever man sex månader på ett rymdskepp. Hur landningen på Mars skulle ske. Man blir tvungen att befinna sig där rätt länge, tills Jorden och Mars är i rätt läge i förhållande till varandra. Hur vistelsen där ska vara. Man behöver nytt bränsle till hemresan och måste därför få tag på vatten så man kan tillverka vätgas. Man behöver också vatten för att leva där. Vatten ska finnas där enligt tidigare obemannade expeditioner men det är under ytan så det måste förmodligen borras efter det.

Efter den första bemannade månresan 1969 trodde man att en bemannad Marsresa skulle kunna ske innan år 2000 men svårigheterna har visat sig större än vad man då trodde. Det viktigaste är att människor klarar av att leva isolerade under mycket lång tid, dessutom kunna leva på det som finns på plats. Därför har man gjort sådana experiment. Dessutom har man varit tvungen att undersöka planeten ordentligt, främst för att se om det finns vatten där.

Intressant kan det kanske vara att få en aning om hur långt det är till Mars. Från Solen till Jorden är det 150 000 000 km och det avståndet kallas för en astronomisk enhet. Från Solen till Mars är det ca 1,5 astronomiska enheter, alltså 0,5 från Jorden till Mars. Hälften av 150 är 75. Planeterna har elliptiska banor så det varierar en del så vi kan dra till med 80 som närmaste avstånd mellan Jorden och Mars. Det är lättare att dividera med 4 också eftersom jag tänkte jämföra med avståndet till månen. Det är ungefär 400 000 km till månen. 8/4=2. Vi har sju nollor i det större talet och fem i det mindre som gör att vi får två nollor kvar. Alltså är det 200 gånger längre till Mars än till månen.

För övrigt undrar jag hur långt snikenheten ska gå innan folk reagerar. Carema, privata apotek, friskolor, det dyker upp fler och fler som skor sig på skattemedel, sjuka människor och gamla för att nämna några exempel. Jag undrar också när de som har låtit detta ske under en längre tid får ta konsekvenserna för besluten som har lett till detta slöseri på pengar och värdighet. Att bygga luftslott och sänka skatter kanske fortfarande är möjligt men någon gång ska väl ändå bubblan brista och vi får dyrt betala när våra pengar har placerats i lågskatteländer. Då blir det att bygga upp den svenska välfärden igen men denna gång blir det svårare. Världen ser helt annorlunda ut idag.