måndag 27 februari 2012

Det är tydligen viktigare med en smärtfri slakt än att djuren behandlas bra under sitt liv.

Efter en lugn sportlovsvecka var det fullt hus igen och mycket att göra. Det är skönt att ha mycket att göra men en stund på eftermiddagen kändes det för mycket och jag var tvungen att sätta mig på ett lugnt ställe och läsa. Jag har bra tålamod men börjar känna att jag gör för mycket för det lilla jag får i lön.

När jag kom hem tittade jag igenom reklamen för att få lite inspiration till mat i veckan. Som vanligt är det mycket utländskt kött som det görs reklam för och som säljs billigt. Det är kött från Brasilien, Tyskland, Danmark osv. Förmodligen är det en hel del människor som köper detta kött utan att fundera på hur dessa djur har levt sitt liv. Jag förstår att Willys kan skryta med den billigaste matkassen.

För ett par veckor sedan gjordes det en stor sak av att djuren i flera länder slaktades på ett sätt som gjorde att de plågades de sista minuterna i sitt liv. Tydligen är det så att det spelar ingen roll om djuren behandlas dåligt under tiden som de lever utan att det är viktigare att de får en icke plågsam död. Detta tycker jag är ett stort hyckleri. Jag försvarar inte de religioner som kräver vissa ritualer vid slakt av djur. Däremot tycker jag att djuren ska kunna få leva ett bra liv.

Svensk djurhållning av köttdjur och hönor är inte som det en gång har varit men den är mycket bättre än de flesta andra länder. Ännu bättre är det att köpa vilt kött t.ex. älg, ren, vildsvin m.m. Mer vegetariskt skulle också vara bättre för miljön.

Något som jag tycker är besynnerligt är kampanjen för Skånemejeriet. Visst kan jag förstå om man vill bevara ett lokalt mejeri och motverka monopol men att det inte existerar någon kampanj för att bevara den svenska köttproduktionen som håller på att dö ut på grund av importen av billigt utländskt kött begriper jag inte.

söndag 26 februari 2012

Om frihet och att exploatera bokrean.

Det har varit en härlig söndag med en klarblå himmel. Jag passade på att gå fem kilometer i Skrylle i rask takt. Det var massor av folk där som passade på att komma ut i skogen en så här vacker dag. Tyvärr så har jag haft ont i huvudet hela helgen så det har begränsat mig en del.

Jag har funderat lite på det här med frihet och liberalism. På Internet och facebook tycks det som att det är en märklig inställning till vad som är frihet. Jag börjar med facebook. Där finns det en grupp som heter Tryckfrihetssällskapets facebookgrupp där det tydligen är okej att posta hakkors och judehat. Samtidigt är det förbjudet att posta bilder på ammande mammor. Det högerextrema Nationaldemokraterna som står till höger om Sverigedemokraterna gör reklam för sig på facebook vilket stör mig väldigt mycket.

Tidigare kunde man dela musik och filmer helst fritt på Internet. Efter påtryckningar från musikindustrin och filmindustrin bestämdes det att det ska vara olagligt att dela fritt. Nu finns det förslag på ännu tuffare lagar vilket kan inskränka friheten på nätet ännu mer. Skulle de gå igenom så finns risken att det kommer förslag på ännu mera inskränkningar. Då kan vi säga adjö till Youtube, Wikipedia och andra flitigt använda hemsidor.

Jag säger inte att det ska vara fritt att "stjäla" från andra på nätet men jag irriterar mig bara på sättet som de gör för att komma åt fildelningen. Det visar bara att har man gott om pengar så kan man tvinga regeringar att införa lagar. Är det så liberalismen fungerar? Det är min slutsats i alla fall. Jag brukar titta på TV-serien "Hårdrockens historia". Där var det ett rockband som hade slagit igenom på grund av att folk hade kopierat deras musik på kassettband och gett till andra, en sorts fildelning innan Internets tid.

Nu är det ju bokrea och för mig som tycker om böcker skulle det ha varit en guldgruva att botanisera hos bokhandlarna. Det hade det varit om det inte har blivit så genomkommersialiserat. Förr var det en riktig rea där böcker som hade blivit över reades ut. Idag trycker man upp en massa specialutgåvor enbart för att tjäna pengar på bokreans goda rykte. Jag är rädd för att bokrean kommer att dö ut. Själv handlar jag hellre på antikvariat. Även om böckerna är använda där så är chansen större att göra fynd på ett sådant ställe.

tisdag 21 februari 2012

Symfonirock och annan musik.

Det får bli lite om musik i dagens blogg. Jag lyssnade igår på Pink Floyds låt "Shine on you crazy diamond" från LP-skiva "Wish you where here". Den är ca 26 minuter lång där skivan börjar med första halvan av låten och slutar med andra halvan med andra låtar mellan. Det är 26 minuter vacker musik av skickliga musiker. Vid den tiden, första halvan av 70-talet, härjade den så kallade symfonirocken. Det var rockband som spelade långa och ganska komplicerade låtar, inspirerade av klassiska kompositörer t.ex. Yes och Genesis.

Det kom senare en reaktion på denna musik då punken slog igenom med enkla låtar, ett fåtal ackord och ruffigare musik. På något vis hade rocken hittat tillbaka till grunden som den var då The Beatles startade spela. Jag lyssnade knappt något på symfonirock på den tiden. För mig var det David Bowie, Roxy Music och den svenska proggen som gällde fram till jag fick höra Sex Pistols och The Clash. Pink Floyd upptäckte jag några år senare, ungefär vid samma tid som de gav ut sin skiva The Wall.

När jag nu lyssnade på "Shine on you crazy diamond" fick jag tanken att, görs det någon sådan musik idag? Jag upplever att musiken de senaste åren enbart har varit hit-inriktad. Det är lite synd om det inte finns utrymme för sådan musik längre. Det kanske finns men att jag inte har upptäckt det.

Pink Floyds musik var under en tid mycket melodisk men innan dess var den mer experimentell. Experimentell musik kan också vara skönt att höra på ibland. Stravinskijs Våroffer och Petruchka lyssnar jag ibland på för att njuta av taktändringar och andra finesser. Annars blir det mycket rock´n roll i form av punk, hårdrock, rockabilly m.m. I den klassiska musiken finn det en hel del som också får strila in i mina öron, barockmusik till exempel eller Beethoven som jag är en stor fan av.

Bra TV och dålig TV.

Nu har Big Brother startat på TV. Undrar om det inte är tidernas mest meningslösa program. En samling unga människor med stort uppmärksamhetsbehov som ska tillbringa mer än 100 dagar i ett hus. Jag kan förstå om tonåringar tycker att det är kul att titta på det men att vuxna tycker det är intressant är för mig en gåta. Jag som tittar på filmer som James Bond, underhållningsprogram som melodifestivalen och reality-serier som Biggest Loser kan knappast beskyllas vara kutursnobb men Big Brother känns som att sitta och titta på en vägg. Folk får titta på vad de vill, jag dömer ingen utan tycker bara att det är konstigt att folk är intresserad av ett sådant program.

En annan sak som förvånar mig är att det finns utrymme för så många TV-kanaler. Det ökar också hela tiden. Finns det så mycket reklampengar för att finansiera alla dessa kanaler? Det visas en massa amerikanska sitcoms, relityserier m.m. som jag undrar om någon verkligen tittar på. Nischade TV-kanaler tycker jag är bra. T.ex. är Viasat History intressant att titta på där man lär sig ett och annat. Däremot är det synd att mycket sport hamnar på betalTV-kanaler.

Till viss del har det blivit bättre när TV släpptes fritt i Sverige men inte alls så bra som man kunde hoppas. Jag är glad att SVT (eller Stalin-TV som jag brukar kalla den efter hur det var när jag växte upp) fortfarande får vara en kanal som visar mer seriösa program. Däremot tycker jag att finansieringen av den är fel. Den TV-licens som vi betalar idag är det många som smiter ifrån så min uppfattningen är att det ska betalas genom skatt. Det behövs något som står fritt från marknadskrafterna och som är en ryggrad i samhället. Det finns de som av ideologiska skäl inte tycker så men jag anser att allt inte kan säljas ut. En del menar på att de inte tittar på SVT och därför inte behöver betala skatt för att finansiera det men det är mycket annat man betalar skatt för som man inte utnyttjar.

Nu får det nog räcka för den här gången från åsiktsmaskinen P-O. Jag pratar kanske inte så mycket men är ganska eftertänksam. Jag har svårt att komma med direkta repliker vid diskussioner och behöver tänka efter. Många gånger kommer jag på saker efteråt som jag borde ha sagt. Är kanske lite trög.


måndag 20 februari 2012

Var det verkligen rätt att vaccinera?

Lars J Eriksson, ledarskribent på Skånska Dagbladet, försvarar idag massvaccineringen mot svininfluensan. Han använder då siffror som passar honom i hans försvar till masshysterin och myndigheters missbedömningar. Han räknar då med att 60 liv kan ha räddats pga vaccineringen trots att mycket lägre siffror har presenterats. Dessa spekulationer leder inte till något annat än möjligen att försvara beslutet. Viktiga lärdomar kan vara att de företag som säljer mediciner ska ta fulla ansvaret, att sjukvården ska ta människor på allvar och att myndigheter inte alltid har rätt.

Man kan dra sig till minnes hur det var när hysterin var som störst. Det kom rapporter från länder som Mexiko och USA om många döda i sjukdomen. Något som det däremot talades tyst om var att det i länder med ett samhälle som liknade oss, t.ex. Australien var mycket förskonade får pandemin. USA, måste man komma ihåg, har en väldigt bristfällig sjukvård för de fattiga. Då bestämdes det att Sveriges befolkning skulle massvaccineras trots stor kritik mot ett vaccin som var bristfälligt utprovat. Innan biverkningarna upptäcktes förhandlade företaget som sålde vaccinet bort ansvaret för eventuella biverkningar. Läkemedelsindustrin är en av de branscher som är mest lukrativ.

När hysterin var som värst blev det nästan status i att ha vaccinerat sig. Statusuppdateringarna duggade tätt på facebook om att folk hade blivit stuckna. Som skeptiker och att ha vägrat att gå och vaccinera mig kändes det som att jag var landförrädare vilken riskerade att bära på viruset och smitta andra. Dessutom jämfördes vi som var skeptiska med de som påstår att månlandningarna är fejkade och andra stollar. Myndighetslydnaden är stor här i landet.

Ingen vet vad som hade hänt om massvaccineringen aldrig hade skett. Vad vi vet idag är att minst 88 barn har drabbats av narkolepsi. Kanske 60 stycken liv har räddats, kanske sex liv. Hur många som dog i Sverige i svininfluensan kommer jag inte ihåg men det var i alla fall mindre än 20. Det var människor som hade andra komplikationer och en vanlig influensa brukar skörda en del offer. Dessutom var det flera av de som dog vilka blev hemskickad av sjukvården istället för att få vård.


söndag 19 februari 2012

Melodifestivalen, en pseudohändelse.

Jag tittade på melodifestivalen igår och tyckte att det var lite mer intressant än föregående tävling. Musikaliskt är det inte mycket att hänga upp på väggen men rätt kul är det trots allt. Andreas Johnsson har letat i pophistorien och har denna gången hittat melodislingor från gruppen Suede som han kunde låna. Molly Sandén sjöng en rätt vacker ballad som jag tyckte var värd att gå till final. Så var det Björn Ranelid, den stora snackisen. Ingen vidare låt och hans hemsnickrade visdomsord hade jag klarat mig utan.

Ändå var det roligt att han gick vidare. Jag tycker det är kul med folk som sticker ut hakan och han är en sådan. En person med ett stort ego som folk retar upp sig på. Jag tror att det är Jantelagen som gör att många ogillar den mannen. I Sverige är det ju så att om någon skiljer ut sig från den grå mängden är det inte bra. Jag uppskattar att det finns människor som på något vis sticker ut och rör om i det nordiska vemodet.

Det är intressant att läsa alla kommentarer om Ranelids deltagande och att han gick till final (nu var han inte ensam utan det var Sara Li som stod för sången). Man skäms för att vara svensk och att svenskarna är korkade som röstade på deras bidrag är några komentarer. Kom ihåg att Irland röstade fram en kalkon en gång. Jag har sett den där tävlingen som egentligen är en pseudohändelse så många gånger så jag är luttrad.

Ser man tillbaka melodifestivalens historia så har vi flera bidrag som vi borde skämmas över. 1973 röstades "Sommaren som aldrig säger nej" fram med gruppen Malta av en expertjury. Den slog ut bland annat ABBA:s "Ring ring" som jag tycker är bättre än Waterloo. 1977 vann gruppen Forbes med låten Beatles. 2009 vann Malena Ernman med "La Voix". Det är några av de riktigt usla bidragen som vi har tävlat i ESC med så även om Ranelid och Sara Li mot förmodan går vidare till Baku så har vi överlevt skammen tidigare.

Melodifestivalen är inget viktigt och allvarligt. Det är en stunds musik och lite tävling, det är allt. Det finns viktigare saker att bli arg på och att agera mot.

lördag 18 februari 2012

Datorer kan verkligen strula.

När jag gjorde mitt examensarbete i matematik skulle jag skriva det med typsättningssystemet LaTex. Det är praktiskt att använda för att i löpande text kunna skriva matematiska symboler som t.ex integralen för någon funktion från en gräns till en annan. Med word och pages går det inte och skulle man försöka skriva något sådant skulle det var bökigt. Det var rätt knepigt att använda det i början men efterhand blev det väldigt smidigt att använda det.

Jag har länge funderat på att skaffa mig LaTex, det är gratis och går att hämta på Internet. Igår hittade jag sådant till Mac, MacTeX, och laddade ner det. Nu började problemen. Hur skulle jag använda det och hur konverterar jag de
t till normal text? Jag har kollat på olika hemsidor men ännu inte blivit klok på hur jag ska göra. Det stod på flera ställen att man skulle använda en editor som heter emacs så jag har letat efter det också och laddat ner något sådant men sedan är det stopp.

Har hållit på några timmar med detta idag men är riktigt trött på att det alltid ska vara så krångligt. Mina datorkunskaper är begränsade och jag önskar att jag kunde mer. Min första dator köpte jag i mitten av 80-talet och då var dessa maskiner begränsade med disketter, svartvit monitor och inget Internet. Sedan dess har det hänt otroligt mycket och jag har inte alls hängt med. De flesta människor är nog nöjda med att använda datorn som skrivmaskin, maila, facebooka och andra vanliga aktiviteter men det är inte jag.

Det handlar inte så mycket om att jag har användning av LaTex utan mera om att jag en gång har använt det och att det hade varit kul att kunna det. Jag är inte rädd för att testa mig fram på datorer. Det händer att folk på jobbet, både vuxna och elever, kommer och frågar om råd med datorproblem. Ibland vet jag hur man löser problemet men inte alltid och då prövar jag mig fram. Så länge jag vet att jag inte sabbar något så är det okej.





Ett exempel hur det kan skrivas med LaTex.

torsdag 16 februari 2012

En spännande vecka och oro för skolans framtid.

En gång i tiden utbildade jag mig till svarvare och verkstadsmekaniker. När jag sedan jobbade med det så var varje dag sig lik. Livet var förutsägbart och inte särskilt intressant. Skiftgången var heller inte något vidare. Vi kunde börja jobbet klockan 05.00 och sluta 14.00 en vecka och nästa vecka började vi 14.00 och slutade 23.00. Det är säkert många som trivs med det eller åtminstone står ut med det men för mig var det själsdödande.

Jobbet jag har nu är mycket roligare. I alla fall är det så när jag har mycket att göra, varierade uppgifter och jag verkligen känner att jag bidrar med något. Veckan som har gått har varit omväxlande och kul. Det var visserligen inte för det som jag tog studielån för flera hundra tusen kronor men jag trivs med det även om min lön är löjligt låg. Det får jag tänka bort och njuta av att ha mycket att göra för annars börjar jag bara tycka synd om mig själv. Så är det ju mycket positivt att jobba med trevliga kolleger och på en fin arbetsplats. Eleverna gör också mycket för att jobbet blir kul.

När jag ändå håller på och skriver om skolan måste jag uttrycka min oro för dess framtid. Det finns oroväckande rapporter om att skolan börjar bli mer och mer segregerat. Jakten på att få så många som möjligt godkända, alltså att få betyget g, riskerar att skapa en likriktad skola. Det är så pass många som behöver extra stöd och det är inte politikerna beredda att betala. Så har vi också de som inte får tillräckligt med utmaningar. Alla behöver vi utmaningar och många får inte det vilket är synd.

En sjätteklasslärare undrade om jag ville ha en lektion i veckan för de sexor som behöver lite utmaningar i matematik. Jag älskar det ämnet så jag sa till henne att det ställer jag gärna upp på. Om jag så måste göra det utan att få någon ersättning spelar ingen roll. Det är likadant med mattehjälp, jag tycker det är så kul så det känns konstigt att ta betalt för det. Det roligaste är när jag måste fundera ut en förklaring som kanske fungerar bättre när andra förklaringar inte fungerar.

onsdag 15 februari 2012

1900-talshistoria och kvadratkompettering

Jag har blivit mycket intresserad av historia den senaste tiden. Det som är riktigt kul med det är att se på en händelse och sedan nästla sig tillbaka i tiden för att se vad som är orsakerna till detta. Idag har vi till exempel konflikten i mellanöstern som inte är helt enkel och som har sina rötter i bland annat andra världskriget.

Andra världskriget var en historisk delare för hur världen skulle utveckla sig sedan. Deet kriget gav bland annat upphov till mellanösternproblemet, kalla kriget och Sveriges ekonomiska uppsving. Roten till andra världskriget var egentligen första världskriget så man kan fundera på hur det hade gått om inte den österrikiske tronföljaren råkade passera Gavrilo Princip. Europa var visserligen en krutdurk på den tiden så minsta lilla gnista gav upphov till en storbrand men om inte första världskriget hade startat så kan man undra hur det hade varit idag.

Nu kommer en liten bit som ifall någon är överkänslig mot matematik så är det nog läge att blunda. Lika mycket som att söka ursprung hos historiska händelser lika mycket tycker jag om att göra det när det gäller matte. De flesta accepterar formlerna för cirkelns area, klotets volym m.m. utan att fundera på hur man har kommit fram till det. Jag blir däremot nyfiken på hur man har har kommit fram till formlerna. En formel som ibland används för att lösa andragradsekvationer är den så kallade pq-formeln, inte så kul att hålla i huvudet. Då är det bekvämare med kvadratkomplettering. Med hjälp av det kan man också visa hur man härleder pq-formeln.

Så här ser pq-formeln ut: x=-p/2±√(p2/4-q)

Med hjälp av de fyra räknesätten kan man stuva ihop termer och dividera bort eventuellt tal framför
x2 och får följande formel:

x2+px+q=0


jfr (x+p)2=x2+2px+p2


(x+p/2)2-p2/4+q=0


(x+p/2)2=p2/4-q


x+p/2=±√(p2/4-q)


Alltså: x=-p/2±√(p2/4-q)


tisdag 14 februari 2012

Dessa förbannade mobiltelefoner.

En mobiltelefon kan vara till mycket nytta, inte bara för att ringa med eller skicka sms utan också till mycket annat. Jag använder min mobil som väckarklocka, tidtagare, almanacka och till minnesanteckningar och att fotografera med. Dessutom använder jag den för att surfa på Internet. Den är jättebra att ha när man är försenad eller är på resa med tåg och mycket annat. Problemet är när den blir en leksak.

Jag vikarierade för två klasser i sexan idag som skulle se en film om Madagaskars djurliv. Jag fick säga till flera stycken att de skulle lägga ifrån sig mobiltelefonerna. Det är egentligen ingen större grej utan det är den utbredda leken med mobilerna som jag tycker är onödig. I synnerhet gäller det den koncentrationsstörning som det innebär för elever som redan har det kämpigt. Vissa elever passar också på att försvinna in i mobilernas fantastiska värld när det är friare studier som när de ska göra vissa arbeten i till exempel biblioteket eller i grupprum. Det facebookas, chattas, spelas wordfeud och andra spel.

I vissa fall kan mobilen användas på ett positivt sätt som t.ex. skriva upp läxor och prov. Den kan säkert användas till annat som är relevant för skolarbetet som att fotografera något som kan användas till bildlektioner och annat. För musiklektioner skulle det kanske också fungera.

Man kan ju undra vad föräldrarna har tänkt sig att mobilerna ska användas till eftersom det är de som köper dem och låter barnen ta med sig dem till skolan. Där ligger en del av ansvaret men jag antar att de lägger över allt ansvar till skolan och om det sedan inte fungerar får skolan på skallen för det. Jan Björklund bidrog med den fantastiska lagen om att lärarna skulle få ta dessa apparater från eleverna men den lagen är ganska uddlös. Vad han inte förstår är att eleverna är ganska duktiga på att maskera att de använder mobiltelefonerna. Vidare att en elev säger att den ska stoppa ner telefonen och sedan tar upp den igen.


måndag 13 februari 2012

A-6171 Jag överlevde Auschwitz

Jag läste nyligen en lättläst version av Ference Göndörs bok "A-6171 Jag överlevde Auschwitz". Jag har sett filmer och läst böcker om förintelsen men just i det här lättlästa formatet blev det avskalat och väldigt konkret. Det missas kanske en del känslor och tankar hos de inblandade men det ger ändå en bra inblick i vansinnet som skedde i Europa under 30 och 40-talet. Grymheten var obegriplig och det är viktigt att det alltid informeras om vad som hände.

Snart finns det inga överlevare kvar som kan vittna om vad som hände under den tiden. Tiden läker alla sår heter det men dessa sår får aldrig läkas. Vi måste hela tiden påminnas om vad som hände och varför det skedde. Tyvärr finns risken att det glider längre och längre in i glömskans dimmor och då är det fritt fram för mörkret att på nytt breda ut sig. Redan kan man se tecken på det när de högerextrema börjar bli rumsrena och får plats i våra parlament.

Det är inte bara det utan också att det sprids lögner och påhitt. Nyligen hölls ett möte i Malmö där islammotståndare samlades och där Sveriges mest uppmärksamhetshungrige person, Lars Vilks, deltog. Alla religioner ska kunna kritiseras men lögner och obekräftade påstående är bara ett sätt att skapa misstänksamhet och hat. Det är på samma sätt som Hitler kom till makten, att driva upp ett hat byggt på lögner mot ett helt folk. Därefter riktades hatet mot andra minoriteter. Man hör folk som säger: "Jag är inte rasist men jag...". Det är samma sak men i annan förklädnad.

Därför är det viktigt att vi håller liv i och sprider kunskapen om förintelsen och vad som orsakade den även när det inte finns några överlevare kvar. Det är också viktigt att komma ihåg det sveket som bland annat USA och England stod för som kände till förintelselägren innan krigsslutet utan att göra något åt det. Det är en komplicerad värld vi lever i styrd av politik, religion och traditioner som har gjort att nazisternas grymheter fortfarande lever kvar i mellanöstern. Antagligen är det västmakternas dåliga samvete som har gjort att det palestinska folket blev av med sin egendom och idag lever ett undanskuffat liv.

Hur som helst så var det en bra bok som visade otrolig grymhet från nazisterna men också hur många andra svek främst judarna men även andra minoriteter. Det kan vara bra att tänka på när man läser om hatbrott mot muslimer, judar, homosexuella och andra. Vi har ett ansvar här. Vi är alla samma produkt av evolutionen.






söndag 12 februari 2012

Söndag, en bra dag att baka.

Idag har det snöat och jag tycker inte om snö. Det kom visserligen inte så mycket så det är rätt okej ändå. En positiv sak med snö är i alla fall att det lyser upp lite. Någonting som inte lyser upp är vildsvin. När jag körde mellan Dalby och Södra Sandby i kväll körde jag förbi minst tre vildsvin. De stod vid vägkanten på vänstra sidan och jag upptäckte dem inte förrän jag precis passerade förbi. Jäkla så rädd jag blev, det är inga små djur direkt.

Jag fick en idé idag att baka vaniljhjärtan idag. Det skulle vara en överraskning åt min sambo när hon kom hem från jobbet. Det är inte lätt att baka sådana men de blev rätt bra ändå. Det är kul när man kan göra saker sådant själv och inte bara köpa. Det är likadant med mat, jag gillar inte halvfabrikat utan vill helst laga det själv från grunden. Det är som med vaniljhjärtan, jag hade kunnat köpt vaniljkräm eller pulver men det är roligare att göra det själv med vaniljstänger.

Nu i veckan som var hade en av NO-lärarna kemiprovet som åttorna precis har haft med sig när hon var i personalrummet. Någon av de andra lärarna trodde att jag kunde svara på frågorna. Faktum är att jag aldrig har tyckt om kemi. När jag gick i skolan tyckte jag att det var för rörigt med alla dessa estrar, alkoholer och kolväten. Efter gymnsiekurserna har jag inte läst kemi utan bara fysik, astronomi och matematik.

Fysik kändes enklare, det tycktes som att det fanns en enklare struktur där. Det finns det också men det är ändå inte så enkelt. Bara det här med atomen är krångligare än vad det kan tyckas vara från början. Det är inte så enkelt att det i atomkärnan finns neutroner och protoner och att det cirklar runt elektroner. Neutronerna och protonerna tycks befinna sig i olika banor i kärnan och elektronerna har elliptiska banor.

Nu längtar jag efter att snön ska smälta bort och jag kan börja springa i Skrylle igen. Jag börjar bli alldeles för lat, det är så bökigt att ta på sig alla vinterkläderna och då blir det sällan någon promenad heller.

lördag 11 februari 2012

Melodifestivalsdags

I kväll är det andra deltävlingen i melodifestivalen. Jag har lyssnat lite på låtarna som ska vara med i Göteborg men det tycks vara ganska slätstrukna bidrag. Egentligen tycker jag bättre om ESC för det är galnare och har ofta mer spännande bidrag.

Jag har sett alla melodifestivaltävlingar sedan slutet på 60-talet. På den tiden hade man hittat hem i popen och rocken så när Claes-Göran Hederström tävlade med "Det börjar verka kärlek banne mig" kändes det som att melodifestivalen hade tagit ett steg in i den moderna världen. Varje gång vi sedan tävlade hoppades jag på att Sverige skulle vinna men det verkade som vår musik inte passade resten av Europa. Det skulle vara smäktande ballader från Frankrike, Luxemburg och andra länder.

1973 var ABBA med och sjöng "Ring ring". En specialistjury röstade fram den till en tredje plats och fiasko var bara förnamnet. Året därpå tävlade de med Waterloo och vann både i Melodifestivalen och ESC. Lyckan var fullkomlig förutom en sak, jag var proggare. Jag lyssnade på Hoola Bandoola Band, Nationalteatern, Nynningen och många andra band. Det var en dödssynd för en proggare att tycka om Melodifestivalen. Det var ett stort dilemma. Nationalteatern och Nynningen gjorde en låt som heter "Doin the omoralisk schlagerfestival". Jag sjöng med i den men fortsatte ändå se på Melodifestivalen. Dessutom gillade jag ABBA och det fick man inte göra.

1984 var det dags för Sverige att vinna igen. Den 4 maj föddes min Nathalie och på kvällen sedan var jag ensam hemma och hejade på Herreys i ESC. De vann och krönte den fantastiska dagen.

Intressanta bidrag genom åren är Style med "Dover Calais", en underbar sång som skamligt nog inte vann. Magnus Uggla med "Johnny the rocker" vilken kom sist, var en skönt punkig låt som både jag och min far ville skulle vinna. Thomas Ledin med "Just nu" var en lite tuffare låt som jag hade hoppats skulle få tävla utomlands.

Några intressanta bidrag vid Eurovision Song Contest är Lordi med "Hard rock halleluja", Umberto och Tozzi med den underbara balladen "Gente di mare" som kom trea men var bäst det året, Ukrainas galna bidrag "Dancing Lasha Tumbai" med en drag show-artist som kallar sig Verka Serducha.

Jag fortsätter att titta på Melodifestivalen och trots att jag egentligen tycker att det är en fånig och värdelös tävling så sitter jag och reta upp mig för att fel låt vinner. Det är en av de få traditioner jag har. Det är kanske mest för att det förknippas med att våren är på väg och att det är lite underhållning. Snart börjar en mycket mer intressant tävling och det VM i skidskytte. Det ser jag fram emot.

fredag 10 februari 2012

Kosmologi, en underbar vetenskap.

Jag tycker det är roligt med skapelsemyter och -teorier. Alla religioner och kulturer har någon sorts uppfattning om hur världen har skapats och också hur det blir i framtiden. Enligt Bibeln har den mest kända skapelse- och undergångsberättelsen. Ska man ta den boken bokstavligt så skapades universum för ca 6000 år sedan och kommer så småningom att gå under i en stor strid mellan gott och ont. Undergångshistorien utspelar sig i Johannes Uppenbarelsebok och ska tydligen handla om kampen mot romarna.

Bibelns eller rättare sagt prästernas uppfattning om hur universum och livet uppkom härskade länge i den kristna världen tills Charles Darwin upptäckte att livet på Jorden hade utvecklats från enklare livsformer. Många fortsatte ändå att tro att Gud hade skapat människan och djuren som de är idag. När fler och fler bevis dök upp och man hittade rester från dinosaurier, neandertalmänniskor m.m. så var det fler och fler människor som trodde på Darwins teorier. Det finns faktiskt de som fortfarande bokstavligen tror på den bibliska berättelsen.

Ett stort steg för kunskapen om vilka vi är och var vi kommer ifrån togs när Big Bang-teorin slutligen segrade i kampen om vilken skapelseteori som är den mest troliga. Kampen stod mellan den och Steady State-teorin. Steady State byggde på att universum alltid hade funnits och att nya stjärnor skapades i ett annars konstant universum. En av de mest hängivna Steady state-anhängarna Fred Hoyle är den som på ett sarkastisk sätt kom på namnet Big Bang. Ironiskt nog var han också den som gav ett avgörande bidrag till att förklara varför ämnen tyngre än kol kunde skapas i stjärnorna, en viktig del i teorin.

Big Bang är den officiella bilden av universum idag tack vare bland annat upptäckten av den kosmiska bakgrundsstrålningen och fördelningen av väte och helium. Den bild vi har idag är att universum är 13,7 miljarder år gammalt och att det hela tiden utvidgas. Hur det kommer att sluta vet vi inte idag men det finns några möjligheter: Att utvidgningen saktar in och börjar att dra ihop sig och sluta i en The Big Crunch, att det utvidgas tills alla stjärnor har kollapsat och att utvidgningen accelererar fortare och fortare tills allting slits itu i en The Big Rip.



En bild av Orion som syns bra nu på himlen. I mitten är Orions bälte och uppe till vänster den röda jättestjärnan Beteguise. Nere till höger är den blå jättestjärnan Riegel. En stjärna som är röd är inte lika het som en blå stjärna. Vår sol ligger någonstans i mitten av temperaturskalan med sin gula färg. En tillräckligt stor stjärna exploderar så småningom som supernova vilket Beteguise är på väg att göra.




torsdag 9 februari 2012

Den som ändå kunde leva ett lyxliv.

Igår hörde jag på nyheterna om hur det fuskas bland många transportbolag, dvs mycket pengar som skulle ha gått till skatt hamnar olagligt i ägarnas fickor. De som är ärliga och betalar avgifter riskerar att sluta sin verksamhet. Löjligt låga böter och liten risk att åka fast gör det mycket lönsamt att fuska.

Höga räntor gör att bankchefer kan leva lyxliv med mångmiljonlöner. Bolag som driver privata skolor och kan tack vare skolpengen göra jättevinster som man placerar i lågskatteländer. Vårdbolag tjänar stora pengar på att låta gamla människor fara illa.

Sverige är ett rikt land som tack vare att vi slapp vara med i världskrigen och att vi utnyttjade utländsk arbetskraft när inte de svenska räckte till har kunnat bygga upp en välfärd med bra vård, bra skola, bra omsorg om barn och gamla. De senaste åren har det försämrats mer och mer. Till viss del kan man förklara det med att andra länder har kommit ikapp men den stora delen är något som vi själva har lyckats orsaka.

Det är inte så konstigt att det som vi alla behöver så väl har försämrats, skolan, vården, polisen m.m. när vi ska betala stora pengar till dessa som lever lyxliv på räntor, fusk med avgifter, elevpengar osv. Istället är det vissa som lägger skulden på helt andra människor, människor som ofta lever ett liv i uppgivenhet och misär.

tisdag 7 februari 2012

En tonårings liv, ett ständigt sökande efter bekräftelse?

Tänk att hela tiden bli bedömd. Det tycks vara en tonårings vardag. Inte allas kanske men för många verkar det handla om att hela tiden bli bedömd. Internetvärlden har ökat behovet att bli bekräftad för något. Många gånger handlar det om en bild av sig själv som kanske inte stämmer riktigt med hur man egentligen är.Det kan vara utseende, attityd och liknande som visas upp och förväntas med bedömningar av typ: Vad snygg du är, du är så cool m.m.

När jag gick i skolan så lade sig många till en en attityd, antingen självskapad eller pålagd av någon annan, som man gjorde allt för att leva upp till. När man sedan var hemma kunde man lägga den masken till sidan och vara sig själv. Det går inte längre för numera måste ungdomarna hålla den stilen levande vid surfning på sociala hemsidor. Facebook är en sådan och där märker man tydligt hur bilden av hur snygg, tuff, cool osv man vill framstå fortsätter att upprätthållas. Det läggs ut foton där den bild som man vill att folk ska ha av en kommenteras och bedöms.

Jag tycker synd om ungdomen av idag som måste få bekräftelser på främst ytliga saker. Man ser nästan aldrig att någon skriver: Vad smart du är eller du är så klok. Ibland kan någon skriva det som sarkasm eller ironi. Bekräftad vill väl alla bli men att ständigt söka bekräftelse måste vara tungt och det förvånar mig inte att många ungdomar mår dåligt. De får inte vara barn längre. Det måste vara tufft att vara ung idag när de måste söka bekräftelse och bedömning i skolan, inom idrotten, bland kompisar och på sociala nätverk.

Vi har inte haft mycket till vinter denna gång vilket jag är tacksam över men vi klarade oss inte helt ifrån kylan. Jag hoppas snart vi får mildare väder så isen kan smälta och jag kan börja springa i skogen igen. Det är ingen vidare tid på året det här när man måste klä på sig så mycket när man ska gå ut. En fördel med att det är kallt är att det vid den här tiden på året oftast är klart väder och man kan beundra stjärnhimlen. Just nu är det väldigt fint att titta upp på himlen när det har mörknat eftersom det är fullmåne och att Jupiter och Venus skiner klart (eller reflekterar solljuset bra).

söndag 5 februari 2012

Rädslan för ny teknik.

Jag skrev igår om att man kan motarbeta gängbildningar och kriminalitet genom att göra Sverige ett land för alla och få bort utanförskapet. På Skånska Dagbladet jobbar en kolumnist som heter Lars J Eriksson. Han är mörkblå och hackar ofta på Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och försvarar all försämring i den offentliga sektorn och hyllar privatiseringar. Jag läser ibland hans ledare i Skånskan och tycker alltid att han har fel. För en gång skull har han skrivit en ledare där han skarpt kritiserar regeringens oförmåga att motarbeta våldet och kriminaliteten.

Folklivsforskaren Bengt Af Klintberg har skrivit några böcker om moderna skrönor. Två av dessa har jag läst, Råttan i pizzan och Den stulna njuren. Flera av dessa skrönor bygger på vår rädsla för sådant som är nytt eller okänt. Ny teknik drar nästan jämt igång fantasin hos folk och det kan bli hårresande historier. Bland de tekniska nyheter som det har dykt upp historier om är mikrovågsugnen, mobiltelefonen och videofilmer. Massmedia är glad att hänga på och skriver om dessa skrönor utan att bry sig om ifall det är sant eller inte. Det senaste är Internet och då främst facebook.

Den nya tekniken skulle kunna tas tillvara i större omfattning om det bara inte funnits en massa bakåtsträvare som reser ragg så fort något nytt provas. Bland de som hellre söker lösningen i det förflutna än att tänka framåt är utbildningsminister Jan Björklund. När skolor börjar med surfplattor för barnen i lågstadiet reagerar han och dömer ut det. Naturligtvis måste barnen lära sig läsa och skriva men införandet av surfplattor kan innebära ett nytt sätt att lära sig det de ska. Dessutom kan det vara bra för fantasin och den tar annars skolan död på. Det kan vara en nit ungefär som mängdläran men det får man utvärdera senare.

Något som annars förvånar mig är att många elever inte kan multiplikationstabellen. Visserligen har man miniräknare i mobiltelefoner m.m men att plocka fram kalkylatorn i mobilen bara för att räkna ut t.ex 7*5 känns bara dumt. Dessutom är det en bra träning för hjärnan och hjärnträning är det inte alls fel med. De slipper ju i alla fall lära sig psalmer utantill.


fredag 3 februari 2012

Samhällets kapitulation.

Jag hörde en dag på radion om en skola där det hade skett en massa brandlarm och småbränder. Där hade de känt sig tvungna att sätta upp övervakningskameror vilket har gjort att ofoget har minskat. Min känsla när jag hörde det var att vuxenvärlden har kapitulerat. Det tycks vara så ofta idag, inte bara i skolvärlden utan även i hemmen och ute i samhället i övrigt. Problem som jag är övertygad om inte hade funnits om vuxenvärlden hade brytt sig om barnen och ungdomarna.

Med gemensamma krafter hade vi kunnat undvika händelser av det här slaget men då gäller det att vi prioriterar på rätt sätt. Idag har vi ett samhälle där det är viktigare att våra skattepengar hamnar i skatteparadis än att vi har en skola för alla. TV-programmet "Världens bästa skitskola" visade att om man är född med silversked i munnen får man gå i en skola med bättre utrustning, bättre lokaler, "bättre" lärare osv. Skolan är en plats där barnen och ungdomarna formas. Där kan drömmarna skapas eller slås i kras.

Hemmet är också en plats där barnen formas. Då är föräldrarna viktiga och kan ge det stöd och den uppmuntran som barnen behöver. Trasiga föräldrar på grund av arbetslöshet, skillsmässor, karriärklättring, missbruk och annat räcker inte till och då måste samhället kunna stödja dessa familjer på ett eller annat sätt. När då politikerna skär ner i den offentliga sektorn till förmån för riskkapitalister och skattesänkningar då håller det inte. Då faller fler och fler ifrån och de problem vi har idag dyker upp.

Den organiserade brottsligheten har ökat och orsakerna kan vara flera. Jag tror att en del kan förklaras av att vi är med i EU vilket gör att det är lättare än tidigare för utländska ligor att etablera sig här och att det är lättare att föra in vapen och narkotika i landet. En större del tror jag beror på att många känner en hopplöshet och en utanförskap som har sin grund i försämrade skolor, bostäder som inte sköts av hyresvärdarna, föråldrade lagar, brist på ungdomsaktiviteter m.m. Gängbildningar ger trygghet, vi mot samhället. Det kan vara en lockelse att börja med småbrott för att sedan avancera till grövre brott när drömmarna och ambitionen har krossats av skolan och möjligheterna att få jobb.

Att ta tag i problemen när de börjar visa sig är att föredra än att vänta och sedan kapitulera med övervakningskameror, fler poliser och krav på utvisningar. Vi behöver ett mänskligare Sverige med mer resurser till vård, skola och omsorg och då måste vi alla vara med och bidra. Att då låta de som har ett överflöd av pengar bidra med lite mer tycker jag inte är att begära för mycket. Det är ju trots allt så att det är de som redan har det svårt som råkar illa ut på alla vis. De som bor på platser som Vellinge och Djursholm kan i trygghet se på och fördöma medan de samlar pengar på hög och roar sig med segelbåtar och golf.


torsdag 2 februari 2012

Det kan inte vara lätt att vara tonåring.

Det är intressant att reflektera över vilken skillnad det är på killar och tjejer i tonåren. Tonårstjejer kan hålla på med håret på vandra, kramas och visa andra vänskapsyttringar. Killar däremot undviker kroppskontakt utom när det gäller att brottas, knuffas, snärta till varandra i huvudet m.m. Man kan ju undra vad det beror på. Killarna utvecklas senare än tjejerna men även vuxna män har många gånger svårt bara att kramas. Kan det vara en rädsla för att betraktas som homosexuell? Man upplever att unga killar verkar vara rädda för det. Möjligtvis är det en traditions- och kulturfråga från det gamla bondesverige.

Jag kommer att tänka på en kul grej som hände när jag skulle börja på högstadiet. Min mor brukade säga att franska är ett vackert språk. Det gjorde att jag valde just franska som andraspråk. När jag kom till min första lektion visade det sig att jag var ensam kille bland en massa tjejer. Jag kände mig som om en stålkastare hade riktats mot mig och efter den lektionen vägrade jag att gå dit igen. Jag satte mig så på tvären att mina föräldrar blev tvungna att övertyga skolan om att jag skulle läsa tyska. Jag har svårt att idag förstå att det var samme person som sitter och skriver detta som inte vågade stå för beslutet att läsa franska.

Apropå det jag skrev på bloggen igår så såg jag idag en dokumentärfilm om förintelsen. Trots att jag har läst mycket om det och sett program på TV så slog det mig att samma tankar som fanns då fortfarande finns idag. Det är skrämmande likheter och om det inte förs en ansvarsfull demokratisk politik och om vi inte bekämpar dessa idéer så kommer vi att gå in i en mörk tid. Det finns vissa tendenser i Europa att gå dessa vansinnigheter till mötes. Jag tycker att vi ska vara mer vidsynta och mindre misstänksamma. Det är som Dr. Martin Luther King har sagt: Jag väljer kärleken för hatet måste vara för tungt att bära på.

onsdag 1 februari 2012

Hatets profeter.

Att sprida lögner och gissningar är en sak men att vara kritisk mot företeelser i samhället är något annat. Jag är själv kritisk mot bland annat religion, speciellt kristendomen, men vill ha belägg för min kritik. Jag tycker det är viktigt eftersom det genom att bedöma någon efter hörsägen och gissningar riskerar att skada folk och att förlöjliga mig själv.

Det finns tydligen i Danmark något som heter Trykkefrihedsselskabet och som har haft ett möte i Malmö som samlade Sverigedemokrater, Lars Vilks och andra som tycker att journalister är undfallande mot muslimer. Lars Vilks har förresten fått ekonomiskt stöd av detta Trykkefrihedsselskabet och samtidigt får ha SÄPO-skydd av svenska staten.

En av talarna var Lars Hedegaard och hans uttalanden är mycket märkliga. Bland annat har han sagt om muslimer:De våldtar sina egna barn. Det hör man hela tiden. Flickor i muslimska familjer blir våldtagna av sina farbröder, sina kusiner eller pappa”.

Det är intressant när han säger "Det hör man hela tiden". Om man säger en lögn tillräckligt många gånger så blir det tydligen sanning. Det finns folk inom alla religioner som våldtar sina egna barn även om det är väldigt sällsynt. Det är ofta i sådana här kretsar att man tar något som man har hört som att det verkligen har hänt. Därför är det farligt med dessa människor. Yttrandefrihet är viktigt men då ska man respektera den fullt ut och ta ansvar för vad man säger eller skriver, inte bara vräka ur sig saker som bara är till för att misstänkliggöra vissa grupper av människor. Detta gäller inte bara muslimer utan även judar, homosexuella och andra.

Jag tycker själv inte om religioner, förutom Buddismen, men jag respekterar de som har en tro och de som utövar den. Däremot respekterar jag inte de avarter som finns inom religionerna, dvs fanatismen. Däremot så visar historiska fakta att kristendomen har mycket ont på sitt samvete, mer än islam. Som exempel har vi under medeltiden då den kristna kyrkan brände vetenskaplig litteratur och förföljde och dödade vetenskapsmän och kvinnor. Muslimerna räddade det som gick att rädda av den antika grekiska vetenskapen och var mycket toleranta mot de som sysslade med vetenskap.

Ett annat exempel är de kristnas framfart i Afrika och Amerika. Samme Hedegaard påstår att många muslimer inte nöjer sig förrän deras religion härskar över alla andra. Är det inte så som många av de kristna har resonerat? Hela Nordamerika är kristet, hela Sydamerika är kristet och större delen av Afrika är kristet. Det var dessutom ingen utvidgning av kristendomen som gick lugnt och fredligt tillväga. Det kan säkert urinvånarna i Amerika vittna om.

För mig så är personer som Vilks, Hedegaard osv. bara ute efter att skapa hat. Det är samma tongångar som alltid har hörts från yttersta högern. Dessutom är det så att man väljer vilket man anser är ett hot. Dessa människor ser tydligen islam som ett hot medan jag ser hotet från andra håll. Jag anser att det som hotar vår frihet är alla försök från länder och stora bolag att slå mot internet. Jag anser också att nedskärningar i välfärden är ett hot mot vår frihet.