I Postkodsmiljonären har man tre eller fyra livlinor och frågorna kommer efterhand i allt svårare grad. I andra omgången i "Vem vet mest" är det många frågor som är rena nördfrågor. Ett exempel är: Vad heter huvudstaden i Turkmenistan? Hur många har varit i Turkmenistan egentligen? Det är överhuvudtaget omöjligt att hålla reda på alla före detta Sovjetrepubliker. I samma program frågades också om vad den norske matematiker som bevisade att den allmänna femtegradsekvationen inte var lösbar med vanliga räkneoperationer hette. För mig var det jättelätt men hur många hade kunnat det? Är det nördigt att kunna det?
Nils Henrik Abel som svaret var på den frågan har även gett upphov till ett begrepp inom matematiken, abelsk grupp, men det var inte det som jag egentligen hade tänkt skriva om utan det var om nördar.
Vad är en nörd egentligen? Man har väl en allmän uppfattning om hur en sådan är, skrattar konstigt, är datorfixerad och totalt opraktisk. Jag vill nog definiera en nörd lite mer brett än så. Jag betraktar mig själv som ganska nördig när det gäller siffror men jag tycker att mycket annat är intressant också. Att känna till Abel, David Hilbert, Emmy Noether och andra matematiker när man jobbar på ett skolbibliotek på högstadiet kan kanske ses som nördigt. Det spelar ingen roll, folk får gärna kalla mig nörd.
Det finns de som är ännu mer enkelspårig än jag och kanske bättre passar in i den bild som många har av hur en nörd är. Jag tycker det är bra att det finns folk som är nördiga, som sticker ut ur den grå massan. Det är skönt med det som bryter av konformiteten. Jag är inte så mycket för det konventionella, att det ska vara oskrivna lagar för det en och det andra. En som var okonventionell var Hans-Uno Bengtsson, teoretiske fysikern som gick på glödande kol och låg på spikmatta för att förklara fysik. Han klädde sig mycket annorlunda och använde en väldigt egensinnig pedagogik.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar