Vika djur har rätt att få finnas?

En statusuppdatering på facebook av en av mina bröder gav mig en idé apropå motståndet till och skyddsjakten på varg. Skyddsjakt på män? Hade det varit en kvinnlig feminist som hade skrivit så hade det blivit ett jäkla liv eftersom folk inte bemödar sig att tänka ut vad som menas med uttalandet. Jag kommer så väl ihåg vilket liv det blev när någon sa att alla män är talibaner. Det tycktes som att reaktionerna kom direkt från reptilhjärnan och inte silades genom den del av hjärnan som har formats under miljoner års evolution. Det händer att jag hamnar i rent manliga grupper och då dyker många gånger det förakt för kvinnor upp som finns (dock inte så grymt) hos talibanerna.

Sarkasm kan vara svårt att förhålla sig till men det kan vara bra att använda för att röra om i grytan. Jag tyckte statusuppdateringen "skyddsjakt på män" var roligt och träffande som en sarkastisk kommentar till det märkliga varghatet som en del tycks ha. Varför är folk så emot vargen? För att den river andra djur? För att folk är rädda att den ska skada eller döda människor? Kan det vara en oro som beror på gamla skrönor och missuppfattningar?

Vilket djur är det som skadar och dödar mest djur? Vilket djur är det som skadar och dödar mest människor? Jo, det är människan och då till största delen män. Hur många män är det inte som skadar, plågar och dödar djur och människor? Vargen är ingenting i sammanhanget. Det är därför jag tycker att statusuppdateringen "skyddsjakt på män" var så träffande.

Vilka djur har rätt att leva egentligen? Hundarna som skadar flera människor årligen? De djur vi kan äta eller de djur som vi utnyttjar på annat vis, t.ex på cirkus eller hästkapplöpningar? Det kanske ska vara så att vi ska utrota de vilda djur som vi tror kan skada oss men bevara de djur som kanske kan skada folk i andra länder, långt bort. Egoistiskt tänkande finns också när det gäller djuren.

När det sista trädet har huggits ned.När den sista floden blivit förgiftad.När den sista fisken fångats.Först då kommer den vite mannen att förstå att man inte kan äta pengar./Enligt sägen uttalat av en indianhövding i Nordamerika på 1800-talet.

Det har hänt mycket inom rymdforskningen och ett osunt ideal.

I onsdags fick jag hoppa in för en lärare som var tvungen att göra lite förberedelsearbete inför torsdagens "Öppet hus". Det var en sjätteklass som skulle ha diagnostiskt prov i matte. När jag tittade lite på elevarbeten som satt uppe på väggen kom jag tänka på att det har hänt mycket inom astronomin. En av planscherna handlade om planeten Saturnus och det stod hur många månar planeten har. Då slog det mig hur mycket som har hänt sedan jag gick i skolan, hur mycket vi vet om universum som inte var känt då.

Jag har varit barnsligt intresserad av rymden sedan jag var barn och är det fortfarande. Då, på 60-talet, hade vårt solsystem nio planeter, Jupiter tolv månar och Saturnus fem månar. Idag känner man till 63 månar runt Jupiter, 60 månar runt Saturnus, antalet planeter har krympt till åtta och man har upptäckt flera småplaneter i Plutos storlek. Vårt solsystem har visat sig vara mycket mer komplicerat än vad vi visste för 40 år sedan.

När det gäller resten av universum så har det visat sig mer innehållsrikt och spännande än vad man har kunnat föreställa sig på 60-talet. Man har upptäckt mer än 500 planeter runt andra stärnor (EXO-planeter), neutronstjärnor, svarta hål och gravitationslinser för att nämna en del. Vi vet idag att universum utvidgas och inte bara det utan även att utvidgningen accelererar. Satelliter, bättre teleskop och användning av relativitetsteorin har kraftigt ökat vår kunskap om vårt universum.

Nu till någonting helt annat: Gina Tricot har just nu en TV-reklam med pinnsmala tjejer. Visserligen vänder sig inte reklamen till kvinnor i 40-årsåldern men det irriterar mig ändå eftersom alla unga tjejer inte ser ut så. Som så ofta visas det upp ett ohälsosamt ideal där tjejerna ser ut som om de lider av undernäring. Varken övervikt eller undernäring är hälsosamt men sådan här reklam riskerar att orsaka både ock.

Det är nästan illa när det gäller killar också. I klädesreklamen ska killarna vara muskulösa och ha en vältränad mage. Det är inget fel på att vara muskulös men för att få synliga magrutor räcker det inte bara med att träna utan också en svältperiod så det naturliga fettet på magen ska försvinna. Dessutom tror jag många killar och män kan känna en otillräcklighet att de inte ser ut så.

Ger kommunernas skattesänkningar en sämre skola?

Lunds kommunpolitiker säger sig vilja skära ner på pengarna till skolorna på grund av den sämre ekonomin. Det är samma politiker som efter valet sänkte den kommunala skatten. Man tycker ju att de kunde höja skatten för att bättra på ekonomin men det verkar inte vara aktuellt. Jag vet inte vad för gott den sänkta skatten har fört med sig men ser man på hur den sänkta statliga skatten har utfallit så har det blivit större utslagning och de som redan hade det bra innan har fått jackpott. Däremellan finns den välmående medelklassen som politikerna slåss om. Akta er så ni inte drabbas av en långtidssjukskrivning eller blir arbetslös i en ålder då man inte är så attraktiv på den åldersfixerade arbetsmarknaden!

Det finns naturligtvis människor som inte behöver drabbas av en kommuns sämre ekonomi. En sådan är den nya kommundirektören i Lund. 102 000 kr i månadslön! Lunds kommun har en duktig lönehöjare i form av LKF:s (Lunds kommuns fastighetsbolag) ordförande Göran Brinck (m). Våren 2010 föreslog han att politikernas löner och arvoden skulle höjas med 25 - 43%. Nu blev det inte så utan deras löner höjdes endast med 10 - 24%. Stackare! Det är kanske därför som trottoarerna inte sköts utan på många ställen är knöliga isbanor.

Varför ska de ha så höga löner då? De jobbar mycket och så jämför de sig med politiker och kommundirektörer i andra kommuner. Det är som med VD:ar som måste ha högre lön för att de ska komma i nivå med de i andra länder. Man undrar om sjuksköterskor kan få högre lön för att komma upp i nivå med t.ex. Norge. Nej då, då är det ekonomin i landstinget som avgör det och hur mycket som blir klart när cheferna har roffat åt sig sin beskärda del.

Nu ska jag återgå till det som jag började med, nämligen minskade pengar till skolorna. Alla elever har rätt till en bra utbildning. Det betyder att så många som möjligt ska kunna gå ut grundskolan med godkända betyg. Det kan man klara på olika sätt. Bättre fördelning av resurserna, bättre pedagogisk ledning är ett par sätt. Jag jobbar på en skola där vi har vridit och vänt på alla sätt för att få det att fungera för alla elever och min bedömning är att mer pengar måste till för annars är det många elever som kommer i kläm.

Det är ju ändå så att det finns elever med dyslexi, adhd, jobbiga hemförhållanden och dålig självkänsla bland annat som behöver extra resurser och trots att skolledningen jobbar för att få ihop det och att lärare och annan personal ställer upp så räcker det inte. Stora klasser är en katastrof för elever som inte hänger med. Politikerna tycker antagligen att det finns viktigare saker att lägga pengarna på, skattesänkningar till exempel, men jag tycker det är att svika barnen att tänka så.

http://www.sydsvenskan.se/lund/article1603899/Ny-rekordlon-far-V-att-se-rott.html

Feministisk kör, är vi mogna för det?

Tjejer ska ta mer plats. Det hör man då och då men hur är det med det egentligen? När jag läste en artikel i Sydsvenska Dagbladet om en feministisk kör på Heleneholms gymnasium och reaktionerna på den så kan jag konstatera att vi inte har kommit så långt i arbetet med att bli jämställda.

Skolorna ska ju jobba för ökad jämställdhet hos eleverna men på Heleneholmskolan möts kören av motstånd från bland annat elevrådet. De får heller inget stöd av lärarna. Till det kommer också att folk har skrivit oförskämda saker på deras hemsida. Tidningen har inte lyckats få tag på någon av de som har förolämpat kören eller varit kritiska mot den. Det säger ju en hel del.

Min upplevelse i skolan är att pojkar är ganska bullriga och tar både plats och uppmärksamhet. Då är det positivt att fritids ibland ordnar arrangemang enbart för tjejer så de får möjlighet att höras och utvecklas. Vad jag förstår så var det idén hos den feministiska kören på Heleneholm. Som vuxen måste man då stödja sådant och motverka gamla manschauvistiska beteenden. Vi behöver mer kvinnligt tänkande för att uppväga testosteronets verkan av aggressivitet och risktagande.

http://www.sydsvenskan.se/malmo/article1603489/Feministisk-kor-moter-motstand-Inte-fler-kvinnor-pa-bild-trots-rektorns-loften.html

Partiet som ingen vill bli partiledare för.

Det parti som för några år sedan var Sveriges största har krympt och ser ut att ha stora problem. Vad kan det bero på? Jag tror att det är för att det inte har kunnat förnyats. Det är samma slutna valsystem som alltid och folk som tillfrågas om att bli partiledare säger nej. Det verkar som att det i detta parti handlar mer om att skaffa sig stöd av inflytelserika partivänner än om en öppen valprocedur med kandidater att rösta på.

Vänsterpartiet beskylls då och då för kommunism och att hämta sin politik från forna dagar men de hade i alla fall fyra personer som kandiderade till partiledarposten. Jag tror faktiskt att de och Miljöpartiet är de modernaste partierna i riksdagen. Det är ett parti som dessutom har gjort upp med sitt förflutna till skillnad mot Moderaterna som till och med försöker ändra på historien.

När det gäller Håkan Juholt så är jag övertygad om att media har gjort hans misstag större än vad de är. De kunde också ha ställt Tobias Billström mot väggen för att han inte gör något för de människor som råkar illa ut för att Migrationsverket bär sig så illa åt. De kunde ha ställt Carl Bildt mot väggen för sin inblandning i Lundin Oil och deras verksamhet iSudan under inbördeskriget.

För övrigt så längtar jag efter våren. Jag mår helt enkelt inte bra av mörker, kyla, snö och is. Januari och februari är kämpiga månader. När det blir mars känns det mycket bättre med Vasaloppet, min födelsedag och vårdagjämningen.

Strövområdet Skrylle, religion och partiklars spinn.

Skrylleområdet är ett mycket fint rekreationsområde där folk kan promenera i naturen, grilla, jogga m.m. Jag gillar Skrylle och är där ganska ofta för att springa och fika bland annat. Mycket folk är där för att gymma, äta mat, fika, ströva i spåren m.m. Dessutom finns det en hel del djur där och det är trevligt när man främst ser rådjur.

Det är ett område som vi ska vara rädda om och i dessa tider när allt är till försäljning, skola, vård, omsorg och den mänskliga värdigheten, var det positivt att i morse läsa att länsstyrelsen har avslagit en begäran om att få bygga ett hus med garage och förråd. Byggnadsnämnden hade gett klartecken men nu har alltså länsförsäkringen sagt nej till det. Moderaten Christer Wallin tycker att det inte hade gjort så mycket om huset hade blivit byggt.

Detta avslag till byggnaden är viktigt, för risken hade varit att fler skulle begära att få bygga där och det hade varit svårt att neka till det. Det känns som att det för en gång skull är en seger för den lilla människan, den som inte har råd att skaffa hus på landet. Skrylle har 700 000 besök årligen.

Innan jag ska sova vill jag samla tankarna lite och få sinnesro i själen så därför läser jag gärna något som har med religion eller vetenskap att göra. Jag har bland annat läst i bibeln och i en bok om abstrakt algebra. Nu har jag precis börjat med att läsa Koranen, mycket svår läsning. Det låter kanske lite knasigt detta men jag föredrar sådan läsning istället för sådant som folk i allmänhet läser innan de ska sova. Det kan vara för att min hjärna fungerar bäst då.

Igår kväll när jag hade läst låg jag sedan och tänkte på hur folk kan tolka böcker som Bibeln och Koranen. Det finns olika sätt att tolka dessa vilket ger upphov till olika sätt att leva. Det fick mig sedan att tänka på att det är egentligen likadant inom den moderna fysiken. Det finns saker där som är svåra att tolka med de erfarenheter vi har. Till exempel elemntarpartiklars spinn. Vad är det egentligen? En förklaring är att partiklarna spinner som en sådan där sak om barn lekte med en gång, man snurrar den och så spinner den runt runt och samtidigt ändrar sig axeln som den snurrar omkring.

Jag har aldrig fått någon bra förklaring på vad det egentligen är. En egenskap hos partikeln, ungefär som laddning. Men vad är då ett halvt spinn, tre halva spinn osv.? Jag vill helst ha förklaringar till allt i naturen. En av de saker som gjorde att jag inte var så förtjust i fysik när jag gick i grundskolan var förklaringen till varför inte grejer trillar genom bordet när det ändå nästan bara är tomrum. En motkraft var förklaringen. Vadå för motkraft? Att saker trillade neråt kunde man förklara med gravitationen och det accepterade jag men inte motkraften. Senare har jag fått den riktiga förklaringen, nämligen att det är en egenskap hos partiklar med halvtaliga spinn, Pauliprincipen, som gör att man inte kan få sådana partiklar att komma intill varandra utom vid mycket speciella fall som neutronstjärnor.

Usch för snö!

Efter en hittills snöfri vinter så klarade vi oss inte längre från snön. Snö kan vara trevligt i områden där den stannar kvar en längre tid och där folk är vana att köra när det är halt. I Skåne är snön helt onödig, där blir den bara besvärlig. Det enda positiva är väl att det blir lite ljusare och att det blir mer utomhuslekar för barnen. Annars skapar det mest halka och att barnen mular varandra på skolorna och en redan ansträngd skolpersonal får ännu mer att göra.

De senaste vintrarna har det varit mycket snö som har legat länge. Det gjorde i alla fall att man vande sig vid det. Det blev blött och skitigt inomhus när man drog in snö som var blandat med grus och annat. Det plogades och plogades men snön hann nästan börja töa innan den fraktades bort vilket gjorde gatorna smala och att man fick dålig sikt. Det kändes som att vintern aldrig skulle ta slut.

Ja, jag har inte mycket positivt att säga om snö. Även när jag var barn var snö och kyla jobbigt. Det kom massor med snö och det tog väldigt lång tid innan den töade bort. Vad jag kommer ihåg så blev jag ofta blöt om fötterna och frös. Skidåkningen var inte heller roligt, med dåliga och felvallade skidor. Ishockey och skridskoåkning då? Vi hade en ishockeyplan men den fick vi barn själva sköta. Det betydde att vi fick spola isen med en vattenslang med så dåligt tryck att det bara rann ut slangen.

Händelserna i Malmö ger rasisterna vind under vingarna.

Skotten och våldet i Malmö ger rasisterna ny vind under vingarna. SD passar nu på att vinna enkla poäng genom att skylla Malmöhändelserna på invandringen. Det är klart att människor som kommer hit och har upplevt traumatiska händelser inte mår bra och att det kan bidra till en del men det är inte hela sanningen och att förenkla verkligheten som SD och andra rasister (och främlingsfientliga) gör får man ingen lösning på problemen.

Ska man komma till rätta bör man göra något åt den sociala utslagningen som till stor del drabbar invandrare. Skolan är ett exempel, vi går mer och mer mot segregerade skolor. Skattepengar går till privata skolor som sedan placeras i utländska banker. Skolorna i de mest utsatta områdena utarmas pedagogiskt och socialt.

Framtidstron är viktig för hur man mår och hur man lever. Om den enda framtiden ligger i att bli pizzabagare, taxichaufför, att jobba i familjens lilla butik m.m. förstår jag att man blir frustrerad och kanske agerar på det. Att bo i hyreslägenheter som aldrig renoveras skulle också göra mig väldigt arg. EU-medlemskapet som gör att det är lätt för människor inom EU att ta sig över gränserna och som gör det lätt att smuggla tror jag orsakar att invandrarna i Sverige får skulden för det som utländska ligor sysslar med.

De här främlingsfientliga och rasistiska åsikterna finns inte bara bland sverigedemokrater utan tycks vara mer utbrett än så. Det är många som vill ha enkla lösningar på komplicerade problem men det är Sverigemokraterna, Nationaldemokraterna och andra som driver på sådana åsikter. Att de är ursprungna ur BSS mörkar de för fortfarande har de allra flesta nazityskland i minnet. Det är ändå samma tankar, att hitta syndabockar för att vinna enkla politiska poäng. Går vi på dessa åsikter förlorar vi på det själva.

Något som oroar dessa mörkerkrafter är islam, de tror att muslimerna ska ta över Sverige. Oddsen för det är nog så gott som obefintliga. Niquab och burka är inte islam utan det är ett resultat av ett snedvridet patriarkaliskt samhälle i vissa länder, precis som kvinnlig omskärelse. Islam har historiskt, till skillnad från kristendomen, varit mer demokratiskt och uppmuntrat vetenskap.

Frihet på nätet?

Det som vi tycker är bra i en diktatur betraktas ibland som dåligt i en demokrati. Internet har betytt mycket för friheten, bland annat att det är lätt att få tag på information. Sådan information som man ibland fick leta länge efter, ibland utan resultat, i bokhandeln och på biblioteken. Internet har också betytt mycket för undervisningen i skolorna för att hämta material om allt möjligt för olika projekt.

I Tunisien revolterade människorna och störtade diktatorn, mycket tack vare Twitter och facebook. På det följde sedan andra arabländers folks kamp för demokrati. I väst, däribland Sverige, hyllades Internets möjligheter att störta diktatorerna. I väst försöker man att strypa Internet därför att för de med makt och rikedomar är Internet en fiende att bekämpa med lagar.

Frihet är inte så lätt alla gånger. Det som är frihet för den ene kan vara ofrihet för den andre. Musikindustrin har under flera årtionden plundrat de som vill ha musik. Med plundrat menar jag att de har kunnat ta ut vilka priser som helst. När vågen slår åt andra hållet använder man sin ekonomiska makt att stifta lagar som gynnar dem. Då vill man begränsa Internet och det är inte längre det frihetsmedium som man hyllar i arabvärlden.

Det finns mycket förkastligt på Internet som jag gärna vill ha bort som rasism, barnporr och narkotikaförsäljning. Fildelningen är en sak som är mycket svårare att ha någon åsikt om. Vad är egentligen fildelning? Youtube kan vara det, kanske också Google och Wikipedia. Därför kan attackerna mot fildelningen vara ett hot mot vanliga Internetanvändare. Det finns möjligheter att komma åt en del av fildelningen som t.ex. Spotify, ett billigt sätt att konsumera musik vilket också ger artisterna lön för mödan.

Tekniken förändra hela tiden och det var en gång i tiden då artisterna fick betalt enbart genom att uppträda och att spela in skivor. När radion kom trodde man att det skulle ta död på musiklivet. Man införde stimpengar och artisterna tjänade ännu mer pengar. Då kunde man komma på lösningar utan att skapa lagar.

30 år i Skåne

Det har varit en seg vecka och jag har varken hunnit eller orkat skriva något i bloggen. I dag är det en speciell dag så därför passar det bra att skriva lite.

För trettio år sedan, den 19 januari 1982, steg jag på tåget i Falun för att resa till Lund. Jag hade aldrig varit i Skåne innan dess och min uppfattning av landskapet var att det var platt och massor av rapsfält. Jag hade lyckats fått tag på ett rum med egen ingång. Jag kom till Lunds järnvägsstation och tog en taxi till adressen där jag skulle bo.

Dagen därpå skulle jag vara med på uppropet vid matematiska institutionen. Mitt rum tillhörde en lägenhet som låg vid Järnåkra och de som känner till Lund vet att det är bland det lägst liggande områdena i staden. Jag traskade längs Malmövägen, sedan Stora Södergatan, förbi domkyrkan och upp genom Lundagård. När jag hade gått uppför Sandgatan och kom fram till den långa Sölvegatan försvann mina fördomar om att Skåne skulle vara platt.

Matematiska institutionen ligger nästan så högt upp i stan som man kan komma så jag var ganska utmattad när jag kom fram. Uppropet var en skräckfylld upplevelse. För en ung man, uppvuxen på landet, sittande i en jättelik föreläsningssal och se den fyllas av folk blev nervositeten påtaglig. Hur som helst, mitt namn blev uppropet och sedan fick jag gå och hämta papper om tider för föreläsningar m.m..

Trodde aldrig att jag skulle bli kvar i Skåne men efter några månader träffade jag en kvinna och så småningom föddes lilla Nathalie. Jag trivs i Skåne även om jag ibland kan sakna Dalarna.

Cigaretter dödar!

Jag skrev i gårdagens blogg om hur senaste "Stjärnor på slottet" påminde mig om barndomen och hur viktigt det är för barn att känna trygghet. Jag såg flera likheter som jag har med Rheborg. Han pratade om hur svårt han hade för att ta för sig. När jag hörde det tänkte jag att det var skönt att någon var som jag. Jag har alltid haft svårt att ta för mig och det är väldigt besvärligt. Man missar en hel del i livet och blir lätt överkörd av andra. Jag har försökt att ändra på det men dt fungerar inte.

Min far dog för lite mer än tio år sedan. Det var levercancer men hans hälsa var mycket försvagat på grund av lungemfysem. Visserligen hade han jobbat i gruvan men det är min övertygelse att det var rökningen som var den största orsaken. Det finns fortfarande människor som med gott samvete (eller?) tillverkar och säljer dessa dödsbringande cigaretter. Därför tycker jag det är väldigt sorgligt när jag ser ungdomar som dras in det slaveri som rökning handlar om.

Skolorna brukar ha information om alkohol, narkotika och tobak och vad jag vet så är det folk som har utbildning i detta som håller i informationen. Vet inte om det är så bra när det enbart är folk som själva aldrig har haft problem med sådant som håller i det. Det riskerar att bli pekpinnar och för en del ungdomar blir det kanske en anledning att revoltera. Jag är inte så förtjust över att de som har god utbildning kommer och säger till andra, att så ska ni inte göra. Ungdomarna kunde ju få träffa någon som har lungemfysem eller kol och som är tvungen att använda syrgas för att överleva.

Det ljuva sextiotalet och hur viktigt det är att få känna trygghet när man är barn.

När jag först hörde talas om TV-programmet "Stjärnor på slottet" tyckte jag det lät som en pretentiös form av de andra kanalernas dokusåpor. Jag missade därför första omgången men av någon anledning började jag titta på säsong 2 och tyckte det var intressant. I det senaste pratade Johan Rheborg bland annat om sin barndom och den påminde en del om min. Det fick mig att tänka på vilken trygghet jag är uppvuxen med och som många inte får uppleva.

1962 hettade det till rejält mellan USA och Sovjetunionen pga att Chrustjev hade placerat robotar på Kuba. Det var extra nyhetssändningar på TV och risken för krig mellan två kärnvapenmakter var överhängande. Jag var bara sex år då men kunde inte undgå att höra om detta och kände en stor oro. Jag frågade då min pappa om det skulle bli krig och han svarade att det blir det inte. Han kunde ju inte veta det men bara det att han sade att det inte skulle bli något krig lugnade mig.

1967 utbröt krig mellan Israel och några arabiska länder. I den lilla by som vi bodde i fanns på den tiden en kiosk, en livsmedelsaffär och så en liten butik där det såldes lite allt möjligt. När jag och min pappa en solig sommardag gick förbi den lilla butiken satt det löpsedlar från Aftonbladet och Expressen på butiksväggen där det stod om kriget. Jag frågade då honom om han ville att Israel skulle vinna kriget. Hans svar var att han inte höll på någon utan hoppades på fred. Det har fått mig att inte se allt i svart eller vitt.

60-talet var en fantastisk tid. Allt tycktes möjligt och mycket av det som folk kämpade för då tar vi för givet idag. Det gick så bra för Sverige att vi var tvungna att ta hit arbetskraft från andra länder. Vi hade en del invandrare som jobbade i gruvan och det var spännande att träffa dessa människor och få en inblick i deras värld.

Det var en tid med en TV-kanal, svart-vit TV, skivspelare och rullbandspelare. Stödet från de vuxna i frititidsaktiviteter var lika med noll. Vi hade inte så stora pretentioner då och vi levde trots bristen på tekniska grejer rätt gott. Tryggheten var mycket viktigt och jag skulle inte byta ut den mot datorer, iPhones och annat som finns idag.

Musiken var viktig då och det var en tid då rock och pop sköljde över oss. The Beatles var det första jag upptäckte och sedan blev det Rolling Stones, The Kinks, The Who m.fl. En av mina farbröder bodde i Stockholm och han undrade om jag vill hänga med honom dit och se när Beatles uppträdde där. Jag var bara nio år då så det var inte en chans att jag skulle få vara med dit men jag var eld och lågor och ville se idolerna.

Inspirerad av de brittiska rockgrupperna ville jag spela gitarr. Om vi var intresserade av att spela något instrument fick vi i skolan välja på mandolin eller blockflöjt. Mandolin! Vad var det för fjantinstrument? Det var ingen sådan som George Harrison eller John Lennon spelade på så i brist på annat valde jag blockflöjt. Så småningom skickade jag efter en gitarr som jag hittade i någon hobbykatalog. Vi var ju sällan in till stan och vi hade inte så mycket pengar så jag fick aldrig möjlighet att få tag på en ordentlig gitarr. Den jag skickade efter var rätt dålig men jag började i alla fall träna lite ackord på den.

Det fanns ingen som kunde lära mig att spela men jag kom över en bok om gitarrackord så jag lärde mig de viktigaste och lite fingerspel också. Gitarren var så trögspelad att jag till slut gav upp rockstjärnedrömmarna. Jag ska avsluta dagens blogg med att länka en av de låtar som jag tyckte mycket om på den tiden, nämligen The Kinks låt "You really got me". Jag gillade de som var riktigt ruffiga som den, The Whos version av rockklassikern "Summertime Blues" och Beatles "Helter Skelter".

Den meningslösa vandaliseringen.

När man läser Sydsvenska Dagbladet idag får man läsa att ett tiotal ungdomar mellan 15 - 18 år har vandaliserat centrumkiosken i Södra Sandby. Ett par frågor dyker då upp i mitt huvud.

1. Varför hände detta?

2. Vet föräldrarna till dessa ungdomar vad deras telningar gjorde igår kväll?

Lite funderingar runt den första frågan: Har dessa ungdomar några problem? Man kan ju tänka sig att det ligger någon typ av frustration bakom. Kanske brist på sysselsättning. De har kanske inte lärt sig att visa respekt för andras eller gemensam egendom? Kan det vara för spänningen? Eller bara på ren jäkelskap?

Många ungdomar far illa idag på olika sätt, hemförhållanden, skolan, identitetssökande som går snett, och vuxenvärlden tycks lida brist på att hantera detta. Det är märkligt idag när ett visst riksdagsparti kämpar emot att slopa tvångssteriliseringen av de som byter kön men pratar om en kärnfamilj som för många inte finns på grund av skilsmässor, fosterfamilj osv. Det som kanske bara är ett oskyldigt bus i ungdomarnas ögon är ett brott i lagens mening och kan innebära polisingripande och i värsta fall för en del en framtid i kriminell verksamhet.

Det finns idag (vissa skulle kalla det flathet) ett oengagemang hos vuxenvärlden att se till att barnen och ungdomarna inte ska hamna i trubbel och att de inte ska hamna i marginalen av samhället. Man tror att om man bara ger utan att ställa krav så blir det bra. Det finns väl inga barn och ungdomar i världen som får så mycket prylar och bjuds på så mycket resor som de svenska. Ett mindre antal får naturligtvis inte del av detta överflöd.

Skolan och föräldrar blir manipulerade av ungdomar, vid löfte om att skärpa sig så fungerar det en kort period och så är det tillbaka till att ständigt vara försenade, skolka och hålla på och leka på lektioner. Det finns idéer att bryta denna nedåtgående spiral men på grund av ständiga löften så blir dessa idéer aldrig verklighet.

Till detta kommer också ett kortsiktigt tänkande av politiker. Vi har idag en utbildningsminister som hellre tittar bakåt än framåt. Forskningen visar på att skolpolitiken är på fel väg men politikerna går efter eget huvud och tror att gamla metoder är svaret på problemen. Visst behövs det lugn och ro i klassrummen men det blir det inte enbart av att man tar mobiltelefonerna av eleverna utan det behövs mer stöd till de eleverna som börjar tappa taget och då behövs det pengar som politikerna inte vill bidra med. Det är viktigare att de själva, skoldirektörerna och andra höjdare ska ha rejäl ersättning.

Trött om kvällarna och övervikt.

Då var det fredag och kväll och man ska vara pigg och ha kul. Det gäller då inte mig för då har jag samlat på mig så mycket sömnförlust att jag är helt bedövad. Hur kan det bli så vecka efter vecka? Förmodligen är det för att jag gör om samma misstag hela tiden. Sover mycket i helgen för att ta igen sömnförlusten vilket gör att jag somnar sent på söndagen, stiger upp tidigt på måndagen och är trött när jag kommer hem. Då lägger jag mig en stund för att slappna av och slumrar till en stund och sedan sover jag dåligt den natten. Det blir en ond cirkel.

Jag behöver sova minst åtta timmar varje natt. Jag är dessutom kvällsmänniska, hjärnan fungerar bäst då. Det är inte alltid jag lägger mig för att slappna av när jag kommer hem från jobbet men det räcker att jag slumrar till i tio minuter för att jag ska få problem på natten. Egentligen borde jag inte sova så mycket på helgerna men det är svårt att låta bli.

Jag är inte så förtjust i dokusåpor men Biggest Loser tycker jag om. Ett program som ger kraftigt överviktiga en möjlighet att göra något åt sin situation. Jag har blivit mycket intresserad av hälsa de senaste åren och det beror nog på att jag själv till stora delar har levt ohälsosamt. Jag försöker ändå undvika att bli fanatisk för fanatism bli alltid fel.

Jag tycker det är tråkigt att se hur många som idag är ohälsosamt överviktiga. Det ligger inget moraliskt i att jag tycker det utan det är sorgen över att människor proppar i sig en massa onödigt och låter bli att motionera. Det riskerar också att bli den stora folksjukdomen framöver. Man ser idag hur barn och ungdomar vräker i sig stora mängder av Coca-Cola, annan läsk och skräpmat. Hur blir det om 20 år? Värst är det när man är ung för då tränas fettcellerna att lagra fett och när man sedan blir vuxen får man problem genom att lätt bli fet och får svårt att gå ner i vikt.

Bantning är Big Business idag. Annonser om bantningsmedel och olika dietmodeller florerar. Det viktigaste för att inte bli överviktig och att gå ner i vikt är att röra sig mer. Det är det första man ska tänka på, sedan är det också vad man får i sig. Socker är det viktigaste att minska på. Nu finns det de som tjänar stora pengar på att många missbrukar socker, Coca-Cola till exempel och de som tillverkar godis och bakverk. Det har visat sig att socker är enormt beroendeframkallande.

Min krångliga väg till Lund.

Idag går nästan alla på gymnasiet men så var det inte när jag gick i skolan. I högstadiet var jag ganska medelmåttig och utmärkte mig inte särskilt. Därför fick jag varken dåliga eller bra betyg. När jag gick i nian var det dags att välja för framtiden och något gymnasium var inget jag tänkte på. Mina tanke var att skaffa jobb och tjäna pengar. Någon hjälp och några råd var det inte frågan om.

Att vara 16 år och få ett jobb var inte lätt och eftersom jag aldrig har varit någon utåtriktad person så var jag arbetslös länge tills jag blev erbjuden att gå en utbildning till svarvare. Jag gick den och började jobba men trivdes inte så jag hörde mig för om inte det fanns någon möjlighet att läsa in det som jag förlorade genom att hoppa över gymnasiet. Jag fick då rådet att gå på en folkhögskola. Jag gick där i tre år och efter det var jag tvungen att göra militärtjänst.

Efter militärtjänsten började jag jobba på SAAB-Scania som det hette då. Där jobbade jag ett par år tills jag bestämde mig för att läsa upp betygen i matematik, fysik, kemi och biologi. Eftersom matten kändes lättast och det gick bäst där så sökte jag till Lunds Universitet för att läsa matematik. Jag hade inga planer på vad jag skulle ha matten till utan det var mest för att det var kul. Senare bestämde jag mig för att också läsa fysik och astronomi och slutligen ämneslärarlinjen vid Malmö Högskola.

Det har varit en strulig väg på grund av att jag inte brydde mig om att gå gymnasiet. Jag har ångrat det många gånger trots att jag har fått en väldig livserfarenhet.

Ord och ljus

Så då var vårterminen igång. Det var kul att få träffa eleverna igen, det blev genast mer att göra.

Jag har funderat lite på det här med ord. Alla tänker kanske inte på vad vissa ord betyder och på hur det låter i andras öron. Ett ord eller egentligen förkortning som främst ungdomar slänger ur sig och som låter väldigt illa med tanke på att det används fel är CP. CP är en förkortning av Cerebral Pares som är en hjärnskada vilken påverkar musklerna. När det ordet används så är det inte menat att någon eller något har spasmer eller har svårt att samordna sina rörelser. Nej, det används till något helt annat. En person med CP har inte större problem med begåvning eller intelligens som alla andra.

Ett annat ord är "neger". Det används av många bland annat i samband med negerboll. Många säger att det inte är så farligt och att det alltid har hetat så. Jag tycker inte om att man använder det och bara för att något alltid har använts betyder det inte att man behöver fortsätta med det. För mig har det en negativ klang och jag förknippar det med rasideologi och slaveri.

Ord kan användas på olika sätt och upplevas på olika sätt. Därför får man tänka sig för lite när man använder ord som kan förminska eller skada någon.

Från ord till ljus. På 1600-talet antog Isaac Newton att ljus var någon sorts partiklar. Senare beskrev forskarna det som vågrörelser, alla experiment visade det ju att det var så. I början på 1900-talet upptäckte man något märkligt med ljuset, det kunde leda ström. Hur kunde det gå till? Einstein kom då med förklaringen att ljuset var en typ av partiklar, kvanta. Nu uppstod ett problem, när man undersökte ljuset på ett viss sätt, diffraktion m.m., så visade det sig som vågrörelse. När man undersökte det på ett annat sätt, Comptonspridning m.m. så var det plötsligt partiklar.

Därför bestämde man sig att det kunde vara både vågrörelse och partiklar. Någon kom då på tanken att kanske andra partiklar, t.ex. neutroner, betedde sig som vågrörelse. Ja, det gjorde de och därför pratar man idag om partikelvågor. Ljuspartiklarna har fått namnet fotoner. De olika våglängderna är olika energier hos fotonerna. T.ex rött ljus - låg energi, blått ljus - hög energi. Det är därför det är så farligt med strålning som har kort våglängd, t.ex. UV, röntgen och gammastrålning. Det var lite grand om ljuset som jag tycker är väldigt fascinerande.

Att hamna i ett moment 22

Det är skönt när vi är så få på jobbet under loven men efter en tid börjar det bli lite långtråkigt och ödsligt. Därför livade det upp idag när all personal var på plats. I morgon kommer eleverna och det ska bli kul. Det är ju för dem man jobbar.

Ibland känns det som att jag är något som katten har släpat in. Det som jag har lärt mig tycks bara används som någon sorts kuriosa. Visserligen tycker jag det är kul att prata om kvantmekanik, svarta hål m.m. men jag skulle gärna använda mina kunskaper till något mer matnyttigt. Jag har visserligen ingen komplett lärarutbildning men i brist på någon sådan hade det kanske inte varit helt fel att sätta in mig i något som inte är vanlig undervisning.

Jag har hamnat i ett moment 22 och får väl acceptera det. Det känns i alla fall bra att gnälla på bloggen när jag inte har modet att göra det i verkligheten. Konflikträdsla är en av mina största svagheter. Jag är förresten kanske inte så bra på att räkna längre. Det man inte håller på med glömmer man ju.

Pengar eller välmående

Flera dödsskott i Malmö, datorstölder i skolor, mängder av inbrott i lägenheter osv. Vad beror allt det här på? Ekonomisk segregation, öppna gränser i EU, föråldrade lagar eller ett förråande samhälle? Det finns kanske flera möjliga förklaringar. Öppnare gränser i EU gör det naturligtvis lättare att röra sig över gränserna och också att smuggla narkotika, alkohol och vapen. Vissa lagar har inte hängt med i tiden, till exempel när det gäller olagligt innehav av vapen. Ekonomisk segregation skapar utanförskap vilket i sig orsakar hopplöshet och kan skapa gängbildning och i slutändan brottslig verksamhet.

Jag har inget svar på detta men jag har däremot mina aningar, men de kan vara fel. Grundorsaken till allt ont är pengar. I jakten på lycka i form av pengar och prylar kan många glömma det mänskliga värdet. Då är det inte bara mord och stölder det handlar om utan även vilket förhållningssätt vi har till varandra, smita ifrån skatt, försakande av barn osv.

Ekonomer i USA föreslår att almanackan görs om så att klämdagar försvinner. Jag har svårt att tro att det går igenom men det är en tanke som känns helt i tiden. Vi hör ju tongångarna från regeringen om att vi ska jobba mer och längre. Till viss del förstår jag det eftersom det föds så lite barn och vi blir äldre och friskare. Däremot kan jag inte förstå varför man ska jaga sjuka människor och få dem att börja arbeta. Dessutom förstår jag inte varför de som redan har jobb ska arbeta mer och de som inte har jobb inte får arbeta.

Det tycks som att vi får ett mer och mer förråat samhälle där skolorna är business, gamla missköts och glöms bort, sjukvården försämras och en hel del annat. Kulturen sätts på undantag och i stället matas vi med meningslösa dokusåpor. Många barn översköljs med leksaker och tekniska grejer.

Min åsikt är att vi måste omvärdera vad som är viktigt. Vi får förskjuta vårt intresse från pengar till att umgås och att bry oss om varandra. Längtan efter rikedom ser man i hur spelandet ökar samtidigt som bibliotek får läggas ner. Ständig tillväxt måste ifrågasättas och ställas i förhållande till ett mänskligt samhälle.

Den nya almanackan?

http://svt.se/2.108068/1.2664782/klamdagarna_tas_bort_i_ny_kalender_364_dagar_om_aret_foreslas

Jag skulle kanske skaffa mig en hobby.

Det har varit en ganska seg dag. Kom upp sent trots att jag inte vaknade hyfsat tidigt, det kändes skönt att bara ligga och dra sig och njuta av att inte behöva stressa. Det är inte så tokigt att vara ledig tre dagar på rak. Inte för att jag inte vill jobba utan för att man hinner med sig själv lite mer än vanligt. Efter gårdagens solsken så var vi tillbaka till samma grådask som vi har haft större delen av vintern. Det är tröttsamt och jag har idag inte haft inspiration till någonting.

Trots allt lyckades jag baka hallongrottor för första gången. Jag handlade ingredienserna för flera veckor sedan för att baka dem men har dragit ut på det hela tiden. Jag tycker det är kul att prova på nya saker och hoppas att jag kommer att baka mer framöver.

Jag har ingen hobby och det saknar jag. För många år sedan sydde jag stramalj, korsstygn och tviststygn, det tyckte jag var kul. Ett tag samlade jag på böcker av Emile Zola. Dessvärre tröttnar jag på sådant efter ett tag. Det har varit något av en förbannelse för mig. Jag tänkte börja bygga modelflygplan ett tag men det tröttnade jag väldigt fort på.

Plugga något språk skulle vara kul. Försökte mig på ryska ett tag, det var ett väldigt jobb att lära sig alfabetet bara. Sedan tänkte jag att jag skulle lära mig finska men det såg så svårt ut så jag gav upp fort. I höstas köpte jag ett språkprogram i spanska på nätet och hittills har jag knappt tittat på det. Arabiska skulle vara kul att lära sig. Jag tror att vad jag behöver träna på är att bli mer strukturerad.

Skolarbete och film

Finns det något sätt att göra eleverna intresserade och delaktiga på lektionerna? Som det är nu verkar det som att betygen är det som får många på högstadiet att jobba och vara uppmärksamma. I vissa fall tycks inte ens det hjälpa, möjligtvis när gymnasieintagningarna börjar och då är det lite väl sent. Naturligtvis är det så att de som har tappat taget tidigt i skolan har svårt för att orka kämpa ikapp. Andra orsaker är hemmiljö, kompisgäng, allmän tonårsförvirring (hormonförändringar och identitetssökande) och funktionsnedsättningar.

Det finns de som påstår att det går att genomföra lektioner som är så intressanta att eleverna får en kunskapstörst. Det tvivlar jag starkt på. 17 ämnen får jag det till som de har i högstadiet. Det är allt från hemkunskap till fysik, en väldig spridning. När jag gick i skolan avskydde jag ämnen som träslöjd och bild. Jag har tummen mitt i handen och kan aldrig i livet tänka mig att det finns någon metod för att jag skulle tycka om de ämnena.

Skolan är ganska fyrkantig och har alltid varit det. Man kan ta en sådan som Albert Einstein. För honom fungerade inte systemet eftersom det inte togs hänsyn till människor som fungerade annorlunda. Systemet tog död på fantasin och det passade inte honom. Som tur var överlevde han det och tack vare en fantastisk fantasiförmåga lyckades han med det som inte andra klarade av.

Jag har tillsammans med min sambo varit på bio idag. Vi har båda läst Twilightserien och ville se den senaste filmen i den serien. Den hade premiär i november men vi tycker inte om när det är för mycket folk så det fick bli nu istället. Den var faktiskt bättre än jag trodde men jag tycker fortfarande inte om vissa skådespelares insatser. Den var tidvis sorglig och det fick mig att tänka på en händelse när jag var barn.

Jag kommer inte ihåg hur gammal jag var men jag satt och såg en film på TV med Edvin Adolfsson. Det är en skådespelare som var mycket bra när han levde. Jag kommer tyvärr inte ihåg vilken film det var men tydligen var den rätt sorglig. Jag satt där och kämpade emot tårarna men när Adolfsson själ grät i filmen kunde jag inte hålla mig längre. Jag sa till min mamma: Nu gråter han så nu gråter jag också. Det kändes väl okej när en man som han kunde gråta och då var det tillåtet för mig också.

Svårt att hinna med att läsa in mig på ungdomslitteratur

Då var det trettondagsafton och jag är ledig i tre dagar. Under lovet har det varit lite av en halvsemester eftersom det har varit så lugnt på skolan. Dessutom så har det inte varit så mycket att göra så det har blivit mest läsning. Det är bra för jag behöver läsa in mig på lite böcker eftersom jag ibland behöver ge tips om läsning till elever. Under terminerna hinner jag inte läsa så mycket. När jag är med klassen kan jag ju inte läsa och när jag är i biblioteket och försöker läsa blir jag ofta avbruten och tappar koncentrationen. Det mesta jag läser, förutom på lovet, får jag göra när jag är ledig.

Jag åkte hem ett par timmar tidigare idag och direkt drabbas jag av dåligt samvete på grund av lojaliteten. Egentligen ska jag inte behöva det eftersom jag använder mycket tid hemma, kvällar och helger, för att läsa in mig på ungdomslitteratur. Jag vet inte om jag gör rätt men på något vis känns det som att jag får belöna mig själv när ingen annan gör det.

Jag ser fram emot en spännande vårtermin. Det händer en hel del för niorna vilket jag antagligen får vara delaktig i. Något som är tråkigt är att de som går i den klass som jag har följt från de började 7:an slutar på skolan till sommaren. Det har varit riktigt kul att lära känna dessa elever. Ibland har jag varit arg på dem när de har trilskats med vikarier men för det mesta har de gjort mig glad med deras debattlusta, nyfikenhet och humor.

Jag hoppas att jag kan göra bättre ifrån mig den här terminen. Det första jag tänker på då är att ha bättre framförhållning. Jag önskar också få ett bättre samarbete med övriga inblandade. Jag känner mig ofta splittrad av att vara på biblioteket och sedan bege mg iväg på lektion och sedan tillbaka till biblioteket igen. Dessutom dyker det upp vikariat som också gör att jag känner mig splittrad. Trots allt tycker jag om att ha mycket att göra och att ha varierade arbetsuppgifter.

Lojalitet och ambition

Vid ett tillfälle för några år sedan var det en kollega som sa till mig att jag är väldigt lojal. Jag hade själv aldrig funderat över det. Det har fått mig att fundera på om lojalitet och ambition verkligen är bra egenskaper. Många gånger känns det som att dessa egenskaper inte är någonting som hjälper en i livet. Hur högt värderas sådant egentligen?

Som det ser ut nu är det andra saker som helt bestämmer värdet och betydelsen av människor. Mer och mer blir det vilken examen man har som avgör hur betydelsefull man är. Jag har sett människor som har varit lojala, ambitiösa och har haft bra social kompetens men som har ratats på grund av brist på vissa formella krav. Tyvärr kommer en del goda krafter att sorteras bort på det viset.

De är svårare att skriva om saker som är personliga i en blogg än att skriva om sina åsikter om politik, samhälle, religion m.m. För mig krävs det mer eftertanke så jag inte trampar någon på tårna. Det handlar inte om att vara konflikträdd utan mer om att inte vara oförskämd. För övrigt är jag väldigt självkritisk och för att bli nöjd med det jag skriver.

Vad ska skattepengarna gå till?

Köpfesten fortsätter. Den offentliga verksamheten mjölkas på så mycket pengar det går och mycket av det placeras i lågskatteparadis. Våra gemensamma tillgångar i form av statliga företag säljs ut. Till det kommer att vi ska var med och försöka få ekonomiskt misskötta länder som Grekland och Italien på fötter. Det kommer inte att hålla hur länge som helst och de som i första hand kommer att få betala kalaset är de som redan har det sämst. Så överraskade alla de som har röstat på skattesänkningar och hittepåjobb ska bli.

Det senaste är företaget Samres som berikar aktieägarna men har riktigt dålig service, kanske för att de som ska ta emot samtalen befinner sig i Senegal.

http://www.skanskan.se/article/20120103/MALMO/701029778/1007/-/fardtjansten-guldgruva-for-riskkapitalister

Nu börjar jag faktiskt tröttna på det väder vi har. Det är regn och det är stormar. Vad vi behöver nu är solsken så att vi piggnar till. Solskenet gör att kroppen producerar serotonin vilket gör att vi blir gladare och mer pigga. Uselt väder och uselt politiskt styre gör att jag önskar att jag kunde flytta någon annanstans. Förr var Sverige välståndets land så trots ganska dåligt väder kändes det bra att bo kvar här men nu när det är som det är så känns vilket annat land som helst som har gott om soliga dagar som ett bättre alternativ.

Om man driver ett företag så vill man ju tjäna pengar på det, annars är det ingen vits. Det fungerar jättebra när det handlar om produkter och tjänster som man kan sälja till privatpersoner eller företag. Vill man sedan maximera vinsten så får man förenkla produktionen m.m. För de här som vill profitera på vård, skola och omsorg är det annorlunda för de lever på skattepengar. Det är här som problemen dyker upp för de som använder sådana tjänster. Man flyttar en del av verksamheten till någonstans på Jorden där till exempel telefonister har en bråkdel så hög lön som i Sverige.Vårdföretag sparar in på nödvändigheter som mat och blöjor för äldre. Skolor använder allmänna bibliotek och har ingen utbildad skolbibliotekarie, en otroligt viktig person när det gäller skolan.

På sådana sätt kan man maximera vinsten, och det gör man. Pressar det så mycket det går. Ännu mer vinstdrivande blir det eftersom antalet aktörer är så få. Inom skolan är det till exempel några få stora koncerner som gör jättevinster på våra skattepengar.

Är ungdomarna bortskämda?

Internet har gett oss fantastiska möjligheter att få information, lyssna på musik och se på filmer. Youtube brukar jag använda ofta, där hittar jag allt möjligt, t.ex. roliga grejer om matematik och musik. När det gäller musik så blir jag ibland förvånad över vad man kan dyka på. Det kan vara rariteter från 60-talet, ovanliga bandkonstellationer eller konserter med klassisk musik.

Jag har också Spotify men det använder jag inte så ofta. Det saknas en del musikutbud som jag skulle vilja lyssna på. Spotify var gratis från början och är det till en viss del fortfarande. Har man gratisversionen som jag har kommer det ibland reklam. Till skillnad från TV-reklamen är det korta snuttar. Det konstiga emellertid är att det finns de som klagar över den reklamen och de som jag har hört klaga är ungdomar. Dessutom klagar de över att de måste betala en prenumerationstjänst för att slippa reklamen.

Är ungdomarna för bortskämda idag? Kräver de att de ska kunna lyssna på musik och se på filmer gratis? Jag har en känsla av det. Många unga, absolut inte alla, får dyra och fina julklappar. Jag har hört berättas om att många översköljs av julklappar. Jag har läst på facebook om hur mycket en del får. Jag unnar dem visst att få en iPhone eller något annat fin men hur ska det bli när de blir vuxna när de vänjer sig vid detta överflöd. Har föräldrarna så mycket pengar kan de väl skänka en del till SOS Barnbyar eller något liknande.

Jag läste att 100 000 personer i Sverige riskerar fängelse på grund av fildelning. Jag tycker det låter horribelt. Jag stödjer inte fildelning men jag tycker det är helt fel väg att gå, att göra detta olagligt istället för att hitta någon annan och bättre väg. Det gjorde de när radion kom. Då trodde man att det skulle ta död på den levande musiken. När kassettbandspelarna kom beskattade man kassettbanden. Nu väljer man ungdomar att göra ungdomar till brottslingar.

Jag har sett ett par avsnitt av ett program som går på Viasat History som handlade om ett experiment med gamla metoder att gå ner i vikt. Så idag, efter att ha hört på den traditionella konserten i Wien och varit och handlat lite, bestämde jag mig för att springa. Efter allt regnande antog jag att det var för blött att springa i Skrylle och sprang istället efter järnvägsvallen mellan Dalby och Torna Hällestad. Det var grymt jobbigt men jag är nöjd med mig själv.