Biblioteksdatorer och Plancktiden

Jaha, det var en stressig måndag det här. Efter lunchen var det rätt många nior i biblioteket för att göra klar sina uppgifter i Idrott och när de började bli klara passade jag på att ta en liten promenad. Jag kände att jag behövde lite frisk luft och vila öronen.

Bibliotekets datorer är endast till för skolarbete. Många elever förstår inte varför, de tycker att så länge ingen behöver göra något skolarbete så gör det väl inget om de använder datorerna till något annat. Problemet är bara att när de till exempel spelar spel samlas det mycket folk och det blir rätt stimmigt. Det är väldigt påfrestande om man ska jobba i samma rum. Dessutom stör det de som pluggar eller läser. Det är trots allt ett bibliotek och inte ett uppehållsrum. Efter sju och ett halvt år tycker jag mig ha erfarenhet av det. Ska man då vara konsekvent så får man ha att det bara är till skolarbete.

Jag var rätt trött på eftermiddagen och ville helst hem och sova en stund men hade bestämt mig för att springa. Måndagar passar mycket bra för på tisdagar har jag annat viktigt som jag måste göra. Jag gav mig i alla fall iväg ut i skogen och det kändes så pass bra att jag bestämde mig för att springa milen. I lördags gick det väldigt dåligt så jag ville ha revansch och det fick jag också, under timmen. Inte lika bra som förra lördagen men jag är nöjd ändå.

10^-42 sekund, hur lång tid är det? Om man skriver ut det så blir det 0,000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 001 sekund. En sekund kan man tänka sig, en tiondels sekund också men så kort tid som 10^-42 är omöjligt att få något grepp om. Den har i alla fall ett namn, Plancktiden. Det är så nära The Big Bang som man kan komma med beräkningarna om hur allt kom till en gång. Fascinerande!