lördag 1 oktober 2011

Moralpanik

Det har varit en härlig lördag. Det har inte blivit så mycket gjort att vad jag har tänkt mig men det blir fler tillfällen. Jag var i alla fall till Skrylle och sprang 7 km men min kondition är just nu mycket sämre än den var för ett år sedan. Efter att ha duschat och druckit kaffe åkte vi till Staffanstorp för att handla mat och annat. Därefter var jag så trött att jag lade mig och sov en stund. När jag vaknade satte jag mig vid datorn och gick bland annat in på Aftonbladets hemsida. Där var en länk till deras "Nöjesbladet film" och om obehagligaste barnet vi sett på film. Det var en scen från filmen "Omen". Då började jag fundera på rädslan för nya företeelser. Det tänkte jag skriva lite om nu.

I början 80-talet var videoband nytt och biofilmer började ges ut på video för uthyrning. I debattprogrammet Studio S togs fenomenet upp på så sätt att man förfasade sig över att det var så lätt att få tag på så gräsliga filmer. Motorsågsmasakern var en av dem och den är en kultfilm i dag. Som så många gånger skapade dessa människor moralpanik som det oftast görs av religiösa eller politiska skäl. Jag vet inte om dessa människor lever men undrar hur de skulle reagera i dagens internetvärld när man kan skaffa precis vilken film som helst på nätet.

Två pojkar i England dödade och torterade en annan pojke på 90-talet. Då var det filmen "Den onda dockan" som fick skulden för dådet. Folk vill ha enkla svar på svåra frågor. Det tycks var mest filmer och musik som får skulden för hemska händelser och som är roten till allt ont.

Rocken betraktades redan från början som ondskans redskap. De tidiga rockmusikerna försökte den kristna högern att tysta och de lyckades efter några år att ersätta dem med slätstrukna vita schlagernissar.

Rocken tog ny fart i England med främst The Beatles. Några unga killar från en arbetarstad som med öppet sinnelag tog till sig musiken som i de flesta fall var skriven av svarta artister som Chuck Berry och Little Richard. Rocken spred sig på nytt och utvecklades. Till och med USA accepterade dessa långhåriga musiker från Europa.

John Lennon gjorde misstaget att en gång säga att The Beatles hade större betydelse för ungdomen än Jesus. Etablissemanget och de religiösa i USA tog chansen att än en gång försöka knäcka rocken genom att bränna beatlesskivor på bål på samma sätt som nazisterna gjorde med judisk litteratur en gång.

Hårdrocksbandet Judas Priest blev en gång anklagade för att ha uppmuntrat en ung kille till att ta livet av sig genom ett hemligt budskap på en av deras skivor. Sångaren Rob Halford sa själv att om de skulle lägga in något hemligt budskap i låtarna så hade det istället varit "köp flera skivor".

Vad skapas det för moralpanik i dag? Internet skulle jag vilja säga. Det finns så mycket faror med Internet, pedofiler, mobbing m.m. Finns inte risken för sådant i det vardagliga livet? Kanske man skulle uppmärksamma de verkliga farorna, där barnen och ungdomarna vistas när de inte sitter framför datorn. Internet är en guldgruva för massmedia, dels håller de själva till där och dels kan de publicera mängder av både sanna och osanna artiklar om Internet. Facebook, som är ett så stort socialt forum. har fått sin beskärda del av skeden. Aftonbladet tycks ha fått Facebook på hjärnan och förstorar upp riskerna med Facebook.

Med facit i hand får man nog läsa sådana artiklar med ordet moralpanik för ögonen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar